| 14.01.2020

Forskningsprojekt: Nödhjälp i konfliktområden – pengar eller konkreta varor?

Wojciech Piotrowicz står i Foajén.
Forskarna inom ett projekt som fokuserar på Syrien och Ukraina undersöker i vilken form det är bäst att leverera nödhjälp i konflikter. Målet är att skapa riktlinjer för att hjälpa biståndsorganisationer som arbetar i konfliktområden att fatta beslut.

I vissa fall är det bättre att leverera nödhjälp i form av pengar, medan det i andra fall är bättre att leverera hjälpen i form av varor som mat och mediciner. Det beror på omständigheterna i konfliktzonen, det vill säga hur den lokala marknaden ser ut och om de vanliga kommersiella leveranskedjorna fungerar under en pågående konflikt. Det berättar Wojciech Piotrowicz, som är projektledare för projektet Utmaningarna och modaliteterna för att leverera bistånd i konfliktzoner.  

– På platser där det finns en existerande marknad, där det finns ett fungerande flöde av varor, är ofta pengar det bästa sättet att hjälpa. Men om den lokala marknaden har förstörts på grund av strider eller för att de lokala affärerna är förstörda, då behöver man leverera mat och mediciner som konkreta varor till lokalbefolkningen och sjukhusen.

– Det låter enkelt, men i verkligheten är det ganska komplicerat, eftersom penninghjälp trots allt inte fungerar på vissa områden där man kan anta att penninghjälp skulle vara den bästa, och det är därför vi undersöker det här, säger Piotrowicz.

Konflikter komplicerade att undersöka

Piotrowicz  är universitetslektor i logistik och samhällsansvar, speciellt humanitär logistik. Han är också direktör för HUMLOG, som är Hankens och Försvarshögskolans gemensamma forskningsinstitut inom humanitär logistik. Humanitär logistik är ett växande forskningsområde, och särskilt när det gäller konflikter finns det behov för mer kunskap.

– Jämfört med naturkatastrofer är konflikter mer komplicerade att undersöka, eftersom tillgången till områdena är begränsad och forskarnas säkerhet måste tryggas. Därför finns det inte så många studier om humanitär logistik i konflikter, och mycket beror på situationen på plats och på hur vi får tillgång till konfliktområdena, säger Piotrowicz.

I det här projektet jobbar forskarna med biståndsorganisationer som befinner sig i konfliktområdena i Syrien och Ukraina. De intervjuar folk i områdena i mån av möjlighet, men de har också kontakter på plats som samlar data. Amin Maghsoudi, som är postdoktoral forskare vid Hanken, jobbar också med projektet på heltid. Tillsammans samarbetar de med ett bredare forskningsnätverk.

Pengar eller varor

Pengar som nödhjälp handlar inte om enbart kontanter, det kan också vara kuponger eller gireringar. Även om pengar enligt omständigheterna skulle vara det bästa alternativet, kan det finnas befolkningsgrupper som inte kan använda sig av pengarna. Det kan handla om att de inte har möjlighet att ta sig till de platser där varorna säljs för att köpa dem.

– Ett exempel är den äldre befolkningen i områden på landsbygden: det spelar ingen roll hur mycket pengar de får om det inte finns affärer i närheten där de kan köpa de varor de behöver. Därför finns det ett behov för att analysera det här, för att bättre kunna avgöra när man ska hjälpa med pengar och när man ska hjälpa med varor.

Enligt Piotrowicz finns det också ett större behov att veta hur det lönar sig att växla mellan de två alternativen.

– Om vi till exempel har en situation där det fungerar bra med pengar, men konflikten plötsligt eskalerar – hur är det bäst att göra då? Då behöver vi se på hur de existerande leveranskedjorna fungerar. Om den lokala leveranskedjan är hotad men fungerar – då finns det behov för att skydda den och stöda dem för att försäkra sig om att de fortfarande kan leverera nödvändiga varor till befolkningen.

Skapa riktlinjer för hjälporganisationer

Meningen är att forskningsprojektet ska leda till ett ramverk för att hjälpa biståndsorganisationer att avgöra i vilken form det är bäst att leverera hjälpen till konfliktområden.

– Biståndsorganisationerna är på många sätt väldigt involverade i sitt arbete, medan vi som forskare kan se ur ett mer objektivt perspektiv. Vi hoppas vi kommer att kunna ge dem riktlinjer för att hjälpa dem fatta beslut och vara väl förberedda i nödsituationer.

Det fyraåriga projektet är finansierat av Finlands Akademi, och projektet har väckt stort intresse även bland andra forskare och bland dem som jobbar på fältet, berättar Piotrowicz.

– Vi har blivit kontaktade av flera personer som vill samarbeta med oss på olika sätt i det här projektet, skriva sin doktorsavhandling inom projektet eller vill att vi ordnar workshoppar för människor som jobbar i branschen, eftersom det här är ett tema som är på uppgång. Vi forskar också på ett lite annat sätt än andra institutioner; vår forskning är mer kvalitativ och vi arbetar mer med dem som jobbar på fältet.

– Projektet är också kopplat till vår undervisning på magisternivå inom humanitär logistik. Vi utbildar en ny generation av humanitära logistiker som vill jobba i branschen i framtiden, och vi kan erbjuda dem kunskap direkt från fältet.

Läs mer om HUMLOG-institutet här.