Sociala medier har blivit en central del av dagens sociala liv, eftersom de skapar ett forum där människor kan interagera med varandra och med teknologier, såsom algoritmer, oberoende av fysiska avstånd och andra gränser. I dagens arbets- och organisationssammanhang är det vanligt att användningen av sociala medier suddar ut många invanda gränser.

Forskare inom området för ledarskaps- och organisationsforskning har drivits till att främst fokusera på att bygga upp ett CV och utveckla nätverk, säkra finansiering och producera artiklar som publiceras i högt rankade tidskrifter. Allt för att universitetet ska få en konkurrenskraftig position i globala rankningar. Det leder till att forskare försummar sitt eget liv vad gäller det materiella, känslomässiga eller familjerelaterade, samt sina sociala relationer. I stället ägnar de all sin tid åt osäkert arbete.

För närvarande antar bland annat EU nya lagar om offentliggörande av företagens sociala ansvar. Syftet med dessa lagar är att uppmuntra företagen att utveckla en ansvarsfull affärsverksamhet. Det är därför troligt att olika effekter på företaget och dess intressenter kommer att uppstå, varav vissa kan vara oavsiktliga.

Tack vare den växande tillgången på onlinedata kan företag och konsumenter fatta mer välgrundade beslut än någonsin förr. Både företag och konsumenter stöter emellertid på flera stora problem när de försöker navigera bland de stora mängderna tillgängliga onlinedata och ska välja rätt information att använda i beslutsprocessen.

Många projekt är dömda från början på grund av att man inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid projektkonceptutformningen. Därför kan projekt – även om de levereras i tid, inom budgeten och enligt specifikationerna – misslyckas med att tillgodose behoven hos köpare, slutanvändare eller entreprenörer.

Konsumenter förväntas jobba med sig själv med hjälp av produkter och appar för självmätning, men ny forskning tyder på att de även kan användas för att undvika och förändra strukturer, så som skadliga skönhetsnormer eller arbetsplatsförhållanden.

För att begränsa den globala uppvärmningen krävs en avsevärd minskning av de växthusgaser som våra ekonomier släpper ut. EU har förbundit sig vid att minska nettoutsläppen till noll fram till år 2050 och Finland till år 2035. För att uppfylla kraven behövs fortsatta åtgärder från regeringar och företag, men också från finansiella aktörer.