| 25.11.2019

Mindfulness hjälper anställda att bekämpa utbrändhet – men det går inte att meditera bort en dålig chef

En mans händer i meditationsställning.
Träning i mindfulness har hjälpt många att hitta vägen till ökad koncentration och bättre stresshantering på kontoret, visar en färsk doktorsavhandling. Medan meditationstekniken kan främja sinnesro i dagens brusfyllda arbetsvärld, kommer den emellertid inte att kunna ersätta god arbetsledning, påminner forskare.

Mindfulness, alltså träning i medveten närvaro, har vid sidan av yoga blivit en populär metod för den moderna människan att hitta stillhet i vardagens hektiska tempo. Nu håller meditationstekniken på att tåga in också i det finländska arbetslivet. I USA har mindfulness redan länge tillämpats inom företagsvärlden, och det var just där som Catarina Ahlvik som doktorand och besökande forskare på Stanfords universitet först kom i kontakt med fenomenet år 2012.

– Jag hade ett personligt intresse för meditation och funderade om det var möjligt att kombinera det med min akademiska karriär. Så såg jag en presentation med Chade-Meng Tan, som utvecklat ett mindfulness-program på Google, och det var som att se en glimt av framtiden – jag insåg att det är hit vi är på väg, berättar Ahlvik, som disputerade vid Hanken om mindfulness i företagsvärlden i augusti.

Hon lärde känna Meng, som hjälpte Ahlvik att planera sin undersökning för doktorsavhandlingen. Uppdraget blev att utbilda 130 chefer vid fyra stora finländska företag, som utvecklade sina färdigheter i mindfulness i åtta veckor.

Resultaten var entydiga:

– Det vi såg var att både förekomsten av burnout och stress minskade, och cheferna blev bättre på att mentalt lösgöra sig från jobbet efter arbetstid. Därtill konstaterades högre nivåer av engagemang, alltså hur förbundna cheferna var till sitt arbete, säger Ahlvik.

Enligt Catarina Ahlvik är forskningen unik: aldrig tidigare har det forskats lika detaljerat om mindfulness inom företagsvärlden. Den ger således en god grund för att anta att tekniken kan vara till hjälp på många av landets arbetsplatser.

Inte ett frikort från strukturella problem

Ute i världen har introduktionen av mindfulness i organisationer väckt frågor kring hur man ser till att tekniken faktiskt används för människors emotionella välbefinnande, och inte som ett frikort från strukturella problem.

Mira Karjalainen, som är docent vid Helsingfors universitet och forskar i framtidens arbetsliv inom projektet WeAll, intresserade sig för mindfulness under sin tid som forskare på Hanken, då hon granskade gränserna mellan fritid och arbetsliv vid expertorganisationer. Genom intervjuer och iakttagelser upptäckte hon att många sökte lindring till problem vars ursprung gällde organiseringen av arbetet – bland annat återkommande övertid och bristfälligt ledarskap.

– Det handlade till exempel om människor som på eftermiddagen fick arbetsuppgifter på sitt bord som borde vara färdiga till följande dag, eller led av en stökig miljö, vilket gjorde det svårt att fokusera på arbetsuppgifterna. Sådant kan inte lösas med mindfulness, utan genom medvetna satsningar på arbetsro, poängterar Karjalainen.

Ökad självkännedom kan få dig att höja ribban

Mira Karjalainen tror att organisationerna har goda avsikter när det kommer till att ta in mindfulness i arbetsplatsens verktyg för välbefinnande, men man måste vara medveten om vad man kan och inte kan åstadkomma genom meditationsteknik.

– Lösningen till arbetsplatsens problem kan inte bara finnas i de anställdas eget huvud – en sådan inställning kan tvärtom bli ett hot mot arbetshälsan och orken på långsikt, säger Mira Karjalainen.

Catarina Ahlvik poängterar att tekniken begränsar sig till individen, vilket innebär att organisationer fortfarande måste bära sitt strukturella ansvar.

– Mindfulness handlar om personlig, emotionell hälsa. Även om de anställda jobbar med sig själva, kan det ändå finnas ohållbara omständigheter som måste lösas på företagsnivå. De utesluter inte varandra, säger Ahlvik.

Hon menar att anställda som jobbat på sin närvaro och självmedvetenhet rentav kan driva förtag till att granska sig själva, eftersom man genom mindfulness kan bli bättre på att känna igen sina egna behov – och när omständigheterna på ett företag inte längre tjänar en. Ett av resultaten som Catarina Ahlvik såg i sin avhandling var att mindfulness-träningen förbättrade deltagarnas förmåga att ta beslut i linje med sina värderingar.

– Genom ökad självkännedom kan man inte längre ignorera det som är viktigt för en själv. Det kan hjälpa människor att identifiera företag med ohållbart klimat, och söka sig till arbetsplatser där det bättre går att uppnå sin egen potential.

Texten är en artikel ur tidningen Hanken nr. 3/2019. Du kan läsa hela tidningen här.

Text: Mikaela Remes | Foto: iStock/fizkes