Arbetsplatser har inte råd att ignorera digitalt våld i nära relationer
Tillsammans med professor emeritus Jeff Hearn och docenterna Matthew Hall och Ruth Lewis har Niemistö skrivit artikeln The Spread of Digital Intimate Partner Violence: Ethical Challenges for Business, Workplaces, Employers and Management Opens in new window som publicerats i Journal of Business Ethics.
I takt med att teknologin utvecklas får våldsutövare mycket större möjlighet att utöva makt och kontroll. Digitalt våld kan anta många olika former, exempelvis att skicka nedsättande e-postmeddelanden, skriva kränkande kommentarer på någons kontoutdrag, sprida äkta eller falska pornografiska bilder på nätet eller hacka belysningssystem så att lampor tänds mitt i natten.
– Arbetsplatsen är inte längre åtskild från resten av livet – gränserna har blivit mycket suddigare. En människas situation utanför arbetslivet är relevant för arbetsplatsen på alla möjliga sätt, säger professor emeritus Jeff Hearn.
Produktiviteten och ryktet står på spel
Digitalt våld i nära relationer kan drabba många olika grupper inom och runt en organisation, och också påverka till exempel hela arbetsgemenskaper, kundrelationer eller en organisations produktivitet och rykte. Charlotta Niemistö säger att företag och arbetsplatser har ett etiskt ansvar som går bortom det juridiska ansvaret.
– Organisationer måste vara proaktiva och utveckla strategiska organisationspolitiska riktlinjer för en säker arbetsmiljö, säger Niemistö. Utan ett tydligt etiskt förhållningssätt kan arbetsplatsen till och med förvärra problemet.
Enligt Jeff Hearn är dataintrång, som till exempel stulna lösenord, ett annat problem. En förövare kan också kontakta medarbetare och chefer för att samla in eller dela information om sitt offer. Digitalt våld kan utövas när som helst under arbetsdagen, även mitt under ett arbetsmöte, och är ett arbetsplats- och företagsproblem även med avseende på produktiviteten och lönsamheten.
– En medarbetare som fallit offer drabbas av känslomässig stress både hemma och på jobbet och kan behöva tjänstledighet eller sjukskrivning för att kunna söka vård och juridiskt stöd. Offret måste kanske till och med flytta till annan ort för att undvika eller undkomma förövaren, konstaterar Hearn.
Huvudsakligen kvinnor som drabbas
Enligt globala studier drabbas över 50 procent av kvinnor och flickor över 15 år av våld någon gång i livet. Det är knappast någon överraskning att det främst är kvinnor som även råkar ut för digitalt våld i nära relationer. Det finns också rapporter om en överrepresentation bland HLBTIQA+-personer. Förövarna är vanligtvis män.
– Vissa studier har visat att förövarna i allmänhet är unga vuxna män men jag undviker helst att vara kategorisk här. Den tekniska kompetensen är allt bättre över fler generationer jämfört med för 20 år sedan, säger Hearn.
I dag försöker många teknologiföretag säkerställa att deras teknologi inte kan missbrukas genom så kallad ”coercive control resistant design” eller systemutformning som förebygger digitalt våld. År 2020 formulerade exempelvis IBM fem teknikdesignprinciper Opens in new window för att bekämpa övergrepp i hemmet.
Men som vi vet går tekniken snabbare framåt än någonsin förr. AI är ett av de senaste exemplen på den snabba tekniska förändringen.
– AI och annan avancerad teknik med virtuella verkligheter skapar ännu fler möjligheter för dem som vill kränka andra, vare sig det handlar om en (ex-)partner, arbetskollega eller kund. Arbetsplatserna måste förbereda sig på detta till exempel genom etikutbildningar och information, disciplinära förfaranden och säkerhetsåtgärder.
Jeff Hearn och Charlotta Niemistö arbetar på Hankens forsknings- och utvecklingsinstitut GODESS Opens in new window som fokuserar på forskningsområdena genus, organisation, mångfald, jämställdhet och social hållbarhet.
Text: Jessica Gustafsson