Femtechs framfart i en ojämställd tekniksektor – botemedel eller symtom?
Marknaden svämmar över av nya lösningar, enheter och appar och många av skaparna ses som pionjärer som banar väg för en bättre framtid med större välbefinnande. Utvecklingen och framfarten av nya tekniker ses nästan som en naturkraft – den kommer och gör allt bättre.
Vi kan tänka att tekniken är neutral, varken är bra eller dålig, eftersom den inte har någon egen vilja. Det stämmer till viss del, men det utelämnar den mänskliga faktorn. Som Marshall McLuhan sa så formar vi först våra verktyg och därefter formar verktygen oss.
Det finns en hel del forskning om hur tekniken formas av samhället och hur den i sin tur formar samhället. I en tid av Silicon Valley och allmän teknikoptimism är det bra att komma ihåg att tekniken alltid avspeglar sina skapare och den kultur den är del av. Tekniken utvecklas av särskilda grupper av människor för att främja särskilda gruppers intressen, som organisationsforskaren Wanda Orlikowski hävdade redan 1992.
Med detta i åtanke är det bra att stanna upp och begrunda två frågor: vem utvecklar teknikprodukterna och vilka problem löser de? När de här frågorna har ställts kan vi lägga till en uppföljningsfråga: vad har vi bortsett från? Samhällsstrukturer har lett till två typer av ojämn könsfördelning i tekniksektorn. Samtidigt som kvinnor innehar mindre än 25 procent av teknikjobben i USA ställs den lilla men växande skaran kvinnliga entreprenörer även inför större utmaningar vid finansiering än deras manliga kollegor.
För ett par år sedan skrev The New Yorker om ett nystartat amerikanskt företag som hade tagit fram en smart bröstpump. Den kunde beräkna näringsämnena i mjölken, var bekväm att ha på sig och hade enorm marknadspotential. När grundaren till företaget träffade riskkapitalister för att hitta finansiering blev hon överraskad av responsen: männen mitt emot henne i styrelserummet ville inte ens röra vid utrustningen och tyckte den var ”äcklig”.
I slutänden fick den här enheten med enorm marknadspotential bara en bråkdel av den finansiering som till exempel ökända Juicero fick av sina entusiastiska riskkapitalister. (För den som inte känner till Juicero var det en juicepress för färdiga juicepaket som såldes via prenumeration. Hållhaken var att paketen lika gärna kunde pressas för hand med samma resultat).
Fallet är inte unikt. Det är ett exempel på hur teknikindustrin är påverkad av kön. En studie i Sverige visade att riskkapitalister uttrycker sig väldigt olika om kvinnliga respektive manliga entreprenörer. Studien visade att när investerarna pratade om kvinnor nämnde de sådana egenskaper som var motsatser till det som värdesätts i entreprenörer. På grund av det riskerar kvinnliga entreprenörer att erhålla lägre insatser av riskkapital.
Men många entreprenörer och investerare menar att vi inte ska misströsta. De senaste åren har det varit en svallvåg av intresse för femtech, dvs. teknik som fokuserar främst på kvinnohälsa. Femtech syns oftare i media och det finns särskilda riskkapitalföretag som enbart är inriktade på femtech-lösningar.
Det är tydliga framsteg. Det är förstås bra, men ironiskt nog säger termen femtech i sig själv mycket om hur ojämlikt teknik- och innovationslandskapet är. Det innefattar två teknikkategorier: Den allmänna och Den andra, för att låna Simone de Beauvoirs ord.
Femtech är ett viktigt första steg mot mer jämlik teknik, men vi kan fråga oss själva om bara teknik utan könsbeskrivande förled vore bättre. I slutänden är det tvivelaktigt om Silicon Valley kan lösa könsklyftan själva. Företags- och teknikvärlden är enbart en produkt av samhället i stort. Det är där förändringen måste ske.
Hannu Tikkanen är doktorand i marknadsföring vid Hanken. Han vill förstå teknikens och de samhälleliga normernas roll för välbefinnandet.
Referenser
Malmström, M., Johansson, J. & Wincent, J. (2017) Gender Stereotypes and Venture Support Decisions: How Governmental Venture Capitalists Socially Construct Entrepreneurs’ Potential. Entrepreneurship Theory and Practice, vol. 41, no. 5, s. 833-860
Orlikowski, W. (1992) The Duality of Technology: Rethinking the Concept of Technology in Organizations. Organization Science, vol. 3, no. 3, s. 398-427
The New Yorker: https://www.newyorker.com/business/currency/why-arent-mothers-worth-anything-to-venture-capitalists
Statista: https://www.statista.com/chart/4467/female-employees-at-tech-companies/
Läs mera inlägg på CERS blogg.
Foto: Unsplash