| 15.06.2020

Ökningen av e-handel under coronakrisen avslöjar behov av hållbara val för sista milen-leveranser

Hur kan vi öka hållbarheten i slutskedet av leveranskedjan? Kan innovationer både minska de negativa effekterna av e-handel och samtidigt skapa effektiva leveranssystem för konsumenter. Hanken koordinerar ett nordiskt forskningsprojekt som fokuserar på de här frågorna.

Ökande e-handel och urbanisering har lett till en snabb ökning av så kallade sista milen-leveranser, det vill säga den sista delen i leveranskedjan världen över. Takten kan öka ytterligare på grund av den rådande coronakrisen där många väljer att handla online för att undvika folkmassor.

Inom några år kan sista milen-leveranser medföra ett stort problem för städer där utrymmesbristen är störst. Den sista milen är ofta den ineffektivaste, kostsammaste och mest utsläppskrävande delen av hela transportkedjan. De negativa effekterna av transporter såsom utsläpp, trängsel och olyckor, blir kritiska i städer där människor bor och arbetar.

Forskningsprojektet Innovative sustainable urban last mile: small vehicles and business models (i-SMILE) kommer att utveckla en innovationsplattform för att skapa tillväxt för hållbara affärsmodeller för sista milen-leveranser i urban miljö.

- Inom projektet kommer vi att försöka identifiera drivkrafterna för att göra hållbara val gällande sista milen-leveranser och utgående från det föreslå innovativa affärsmodeller. Vi granskar frågorna ur flera olika perspektiv: konsumenter, leverantörer, logistikföretag samt kommuner. Vi är också intresserade av hur hållbarhet skapas genom interaktion inom leveranssystemet, säger Anna Aminoff, biträdande professor i logistik och samhällsansvar.

För att svara på den växande efterfrågan av logistiktjänster som kommer via e-handeln, undersöks användningen av lätta elektriska fraktfordon och automatiserade leveransfordon vid sista milen-leveranser.

- För närvarande testar många flera logistikföretag lätta elektriska fraktfordon i leveranser i urban miljö. De söker efter hållbara affärsmodeller och sätt att öka användningen av dessa fordon. En viktig fråga är vilken typ av lätta elektriska fraktfordon som är optimala för att transportera olika slag av gods, kommenterar Aminoff.

Det nordiska forskningskonsortiet samlar ett brett spektrum av tvärvetenskaplig expertis från både företag och forskningsinstitut i Finland, Danmark, Norge och Sverige. Det treåriga projektet finansieras delvis av Nordic Innovation och har en total budget på 750 000 EUR (Hankens del 145 000 EUR).

Partner:

Forskningspartner

Hanken Svenska handelshögskolan, Finland
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sverige,
TÖI, Transportøkonomisk institutt, Norge
CBS, Copenhagen Business School, Danmark

Företagspartner:  

DHL Express
Amedia Distribusjon
CoReorient Oy
AtoB Finland Oy
Seulo palvelut/ Kauppahalli 24
PostNord

 

Personer:

Anna Aminoff, Hanken
Niklas Arvidsson, VTI
Sidsel Ahlmann Jensen, TOI
Britta Gammelgaard, CBS