| 01.06.2022

Professor Irene Calboli: "Vi bör veta vad som döljer sig bakom certifieringsetiketter på diverse produkter”

Professor Irene Calboli
I bästa fall främjar varumärken och certifieringsmärken på olika produkter hållbar utveckling. Om de används på rätt sätt ökar transparensen och konsumenten får tillgång till mer information. Det finns ändå utmaningar, konstaterade professor Irene Calboli vid ett Fulbright-seminarium på Svenska handelshögskolan 30 maj 2022.

Irene Calbolis presentation handlade om certifieringar på till exempel mat och dryck, och hur certifieringar kan öka transparensen längs leverantörskedjan och därmed främja hållbar utveckling.

– Det räcker inte att vi ser ett certifieringsmärke på en produkt, vi måste veta vad som döljer sig bakom etiketten: vilken typ av produkt är detta, vad är den gjord av och var. Den yngre generationen är bättre på att studera produkterna och symbolerna, de är generellt mer medvetna om vad produkterna bör och inte bör innehålla, vilket sätter mer press på regeringar och företag, säger Irene Calboli.

– Men genomsnittskonsumenten har vanligtvis ingen aning och kanske inte ens bryr sig, fortsätter hon.

Irene Calboli nämner den finländska nyckelflaggan som ett exempel.

– För att få använda nyckelflaggan måste det inhemska innehållet i en produkt vara minst 50 procent. Hur många konsumenter vet att det inte behöver vara mer än så, frågar Irene Calboli.

Ett annat exempel är certifieringsmärket Made in Italy.

– Det är ett mycket värdefullt varumärke men det betyder inte att produkten måste vara tillverkad i Italien till 100 procent. Det produceras till exempel nästan inte alls längre textilier i Italien men plagget med Made in Italy-etiketten kan vara designat och sytt i Italien.

Vad finns bakom den röda och blå etiketten?

I EU skyddas vissa livsmedel och drycker med geografiska beteckningar. Opens in new window Syftet är att skydda namnet på en produkt som kommer från en specifik region, produkter som parmaskinka, fetaost eller Lapin Puikula (lappländsk mandelpotatis).

De geografiska beteckningarna är uppdelade i skyddade geografiska beteckningar, som markeras med blå etikett, och skyddade ursprungsbeteckningar, som markeras med en röd etikett. Men den genomsnittliga konsumenten vet sannolikt inte exakt vad som ligger bakom etiketterna.

– Den röda etiketten innebär att nästan alla ingredienser kommer från och tillverkas i en viss region. Den blå etiketten innebär att endast ett steg i produktionsprocessen måste ske i regionen, förklarar Irene Calboli

Irene Calboli har i sin forskning märkt att Finland har en stark hållbarhetstradition.

– Människor har ett större etiskt samvete här i Finland jämfört med många andra länder. Regeringen visar en tydlig vilja att reglera certifieringarna och ni tenderar att certifiera produkterna exaktare än i andra delar av världen.

Transparens är avgörande

Irene Calboli påminner till slut konsumenterna om att vara medvetna om så kallad gröntvätt, det vill säga då företag försöker framstå som mer miljövänliga än vad de i själva verket är.

– Hållbarhet är den senaste trenden, alla vill vara "gröna och hållbara", vi ser gröna etiketter överallt. Konsumenterna kan känna sig duktiga när de köper produkter som verkar ekologiska, även om produkterna i själva verket kanske inte ens är så miljövänliga. Information och transparens är avgörande, varje konsument bör veta exakt vad de köper. För att uppnå detta behöver vi en blandning av lagstiftning och självreglering.

Professor Irene Calboli från Texas A&M University School of Law gästar Hanken som Hanken-Fulbright Distinguished Chair in Business and Economics fram till 10 juli 2022.  Opens in new window

Text och foto: Jessica Gustafsson