| 28.10.2021

Toppsemi: Samhällsreformer behövs för att uppnå tillväxt i Finland

Toppsemi
Hur få fart på Finland? Den frågan diskuterades på det traditionella seminariet Toppsemi, som arrangerades på Hanken i Helsingfors den 26.10. ”Vi kan inte bara fördela kakan utan den måste fås att växa. Det kräver i sin tur strukturella samhällsreformer som gör Finland lockande för investerare”, konstaterade evenemangets huvudtalare Björn Wahlroos.

– Det har varit nolltillväxt i Finland i 12 års tid – vi ligger ungefär på samma nivå som i slutet av 2008 då alla pratade om en årlig tillväxt på tre procent. EU:s genomsnitt är för närvarande en tillväxt på 1,8 procent per år, vilket också det är långt ifrån världsrekordet. Det betyder att det inte bara är småsaker som gått fel.

Problemet ligger enligt Wahlroos inte i hur företag leds eller bristen på innovationer. Han berömde också ungas entreprenörsanda. Problemet ligger i politiska beslut som fattats under en längre tidsperiod.

– Välskötta bolag investerar inte i Finland och det här gäller särskilt industrin, men också servicesektorn. Den höga beskattningen är inte lockande för företag. Det skulle också behövas reformer i socialpolitiken för att ta bort incitamentkällorna – dock utan att glömma dem som inte kan jobba.

Det finns flera orsaker till att det fattats beslut som inte stöder tillväxt.

– Politiker är försiktiga med att fatta svåra beslut för att de är rädda för att inte bli omvalda. Vi har gått så långt i inkomstfördelningen att väljarna är rädda för att reformer i de offentliga utgifterna ska träffa just dem. I EU:s opinionsmätningar har det framkommit att Finland placerar sig längre vänsterut jämfört med till exempel Sverige.

En del av orsakerna bakom en politik som inte stöder tillväxt är enligt Wahlroos historiska.

– När vi gick med i euron var det överenskommet att det ska göras strukturella reformer, men det gick så bra för Nokia 1995–2005 att man inte brydde sig om att göra dem, nämner Wahlroos som ett exempel.

Wahlroos med studenter
Björn Wahlroos, som är aktuell med sin nya memoarbok, signerade böcker under pausen. Eva von Knorring (till vänster på bilden) och Hedda Hakala, båda studenter i finansiell ekonomi på Hanken, ser fram emot att läsa boken för att få veta mer om Finlands ekonomiska historia och kanske också få inspiration till kandidatavhandlingen.

Vad kommer efter stimulanspaketen?

I programmet ingick också en paneldiskussion modererad av medieföretagaren Jens Berg med företagsrepresentanterna Nina Kopola (generaldirektör, Business Finland), Lars Peter Lindfors (Senior Vice President, Neste) och Antti Mäkinen (vd, Solidium).

Stimulanspaket har varit ett sätt att offentligt stöda efterfrågan under pandemin. Det här har inneburit att Business Finland, som erbjuder finansiering för forskning, produktutveckling och affärsutveckling för företag, beviljat stöd för exceptionellt många projekt. Framöver kan Finland enligt Kopola ändå inte fortsätta med en politik där man tar mer lån.

– Det behövs en skattepolitik som stöder investeringar och tillväxt. Företagen måste kunna bli rika på de investeringar de gör, konstaterade Kopola i linje med Wahlroos.

Kopola betonade också att det behövs mer satsningar på forskning och innovationer.

Alla tre paneldeltagare ansåg att det behövs mer samarbete mellan näringslivet och universiteten – enligt Mäkinen bland annat för att Finland ska kunna reagera snabbare på förändringar ute i världen.

Nu är det enligt paneldeltagarna också dags att djärvt sälja de klimatsmarta produkter som utvecklats i Finland ute i världen - även om det inte löser alla Finlands ekonomiska problem.

– Det finns ett enormt sug efter klimatsmarta lösningar just nu. Det är skäl att fråga hur vi kan få finländska företag att komma ut med sina klimatsmarta produkter utan att själv flytta med sina idéer utomlands, konstaterade Lindfors som har en lång erfarenhet av att leda utvecklingsprojekt kring förnybara lösningar på Neste.

Seminariet ordnades av Handelsgillet i Helsingfors, Ekonomiska Samfundet i Finland och Hanken Svenska handelshögskolan.

paneldebatten
Från vänster Jens Berg, Nina Kopola, Lars Peter Lindfors och Antti Mäkinen.