| 30.06.2022

Ny undersökning: Kulturkrig spelar en avgörande roll då desinformation sprids på sociala medier

Människa vid en dator inomhus, solnedång syns i fönstret
Desinformation på sociala medier är mer komplicerat än bara fakta kontra lögn eller falska nyheter. En ny studie vid Svenska handelshögskolan visar att spridningen av desinformation också är ett engagemangsprojekt som uppmuntrar konsumenter att delta i ett kulturkrig.

Studien som ursprungligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Public Policy and Marketing visar hur desinformation cirkulerar genom ekokammare i sociala medier.

– Faktagranskning är ett viktigt verktyg, men den kan också få negativa konsekvenser. Anledningen är att människor som är djupt involverade i ett kulturkrig sannolikt kommer att ansluta sig och identifiera sig med likasinnade. Medallierade är trots allt mer trovärdiga än dem som uppfattas som motståndare. Det betyder att människor använder eventuella argument som fungerar till stöd för deras befintliga åsikter, inklusive sanningar, halvsanningar och åsikter. Allt för att hjälpa dem vinna kulturkriget, förklarar Carlos Diaz Ruiz, forskardoktor i marknadsföring vid Hanken.

 – Faktagranskning kan vara till hjälp i den första fasen när illvilliga aktörer strategiskt börjar sprida vilseledande information, exempelvis falska nyheter. Faktagranskningen är däremot mindre effektiv i den andra fasen, då deltagarna tillsammans i en ekokammare skapar fantasier och sprider vilseledande information genom konfrontation och argumentation. 

Konspirationsteorier om en platt jord

Carlos Diaz Ruiz har tillsammans med sin kollega, universitetslektor Tomas Nilsson från Linnéuniversitetet, studerat desinformation genom att titta närmare på Youtube-ekokammaren Flat Earth, en kontroversiell grupp som hävdar att jorden inte är sfärisk utan platt.

– Gruppens argument avfärdas ofta som okunniga, men Flat Earth-anhängare kommunicerar på ett sätt som övertygar allt fler människor. Vi kan se att de söker sig till existerande debatter som deras målgrupp redan deltar i, till exempel huruvida Gud finns eller inte, säger Carlos Diaz Ruiz.

Genom att analysera deras retoriska strategier visar studien hur Flat Earth-anhängare skapar och underblåser identitetsbaserad antagonism. 

– Efterhand som bitterheten intensifieras förvandlas de återkommande argumenten till en slags allmän ”kunskap” i världen. Att faktagranska argumenten spelar inte längre någon roll eftersom det inte längre handlar om fakta utan om motsatsförhållanden och gruppidentitet, säger Carlos Diaz Ruiz.

Råd till beslutsfattare

Undersökningen lyfter fram ett antal motstrategier som beslutsfattare kunde ty sig till i kampen mot desinformation. Även om det också i fortsättningen är viktigt att kunna identifiera aktörer som sprider felaktig information, flagga innehåll och faktagranska, behövs andra motstrategier.

– Till exempel måste beslutsfattare kunna identifiera den interna logiken i en ekokammare på sociala medier, så att argumenten kan bli mer övertygande. Om gruppen exempelvis misstror auktoritetspersoner kommer en statligt anställd forskare vara en mindre effektiv talesperson än någon som delar människornas kulturella värderingar. Beslutsfattare borde också minska de ekonomiska incitamenten för sociala medieplattformar att dra nytta av desinformation, säger Carlos Diaz Ruiz.

 

 

Foto: Simon Abrams/Unsplash