| 24.11.2023

Ny forskning undersöker effektiva metoder för att återvinna oanvändbara kläder

Gamla kläder på hög
Ett nytt EU-direktiv kräver att alla uttjänta textiler, det vill säga kläder som inte längre kan användas, ska samlas in separat, sorteras och sedan återanvändas eller återvinnas. Enligt biträdande professor Anna Aminoff är textilåtervinning, inklusive separat insamling och sortering, en dyr och komplicerad process som lägger ett stort ansvar på konsumenterna – men situationen håller förhoppningsvis på att långsamt förbättras.

Enligt EU-direktivet ligger ansvaret för att samla in konsumenternas förbrukade textiler på de kommunala avfallsbolagen. Direktivet implementeras i Finland under detta år och senast år 2025 på europeisk nivå. 

Anna Aminoff, biträdande professor vid Svenska handelshögskolan (Hanken), har tillsammans med sina kollegor från Teknologiska forskningscentralen VTT studerat hur återvinningen skulle kunna organiseras så att det återvunna materialets värde är högre än kostnaderna för återvinningen. Studien, som publicerats i Journal of Cleaner Production, fokuserar på finska leverantörskedjor för textil-till-textilåtervinning, det vill säga när gamla kläder blir till nya tyger genom en återvinningsprocess.

Anna Aminoff i Hankens korridor
Anna Aminoff

– Hela processen börjar hos konsumenten. Som konsumenter måste vi bestämma om ett plagg ska återvinnas eller återanvändas. Därefter måste vi ta textilerna till insamlingsstället, som kan ligga ganska långt bort.

Minimikravet i det nya direktivet är att uttjänta textiler ska samlas in separat, men insamlingsställena behöver inte ligga nära konsumenten. Situationen håller dock på att förbättras. I Finland finns det pilotprojekt där textilinsamlingsboxar placeras i köpcenter eller till och med tillhandahålls av husbolag.

Dyra och komplicerade processer

Textilåtervinningsprocesser är dyra och komplicerade och idag endast delvis automatiserade. 

– Textiler måste sorteras i 10 till 20 olika fraktioner beroende på om de är tillverkade av till exempel bomull eller viskos eller om det är en blandning, säger Aminoff.

I idealfall skulle det finnas 10 olika behållare för konsumenterna att lägga kläderna i efter material, men Aminoff påpekar att det verkar vara svårt för konsumenterna att ens avgöra om ett plagg ska återvinnas eller återanvändas.

– Det tycks råda brist på kunskap och förståelse, och vi är ganska lata av oss. Många konsumenter dumpar allt i insamlingsbehållare för donering av kläder. En bra tumregel är: skulle du ge plagget till din vän? Om svaret är ja, kan du donera det.

I framtiden kan textiltillverkarna eller importörerna bli ansvariga för att samla in avlagda textiler, på liknande sätt som med elektroniskt avfall idag. Tillverkarna skulle då stå för hanteringskostnaderna.

– Tillverkarna skulle behöva ta hänsyn till hur kläder går att återvinna redan då de tillverkas. Som jeans till exempel, som ofta innehåller elastan för bekvämlighet, men som gör det mycket svårare att återvinna materialet.

Regionala center för försortering

Idag står textilindustrin för 10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, vilket ytterligare förvärras av ökande industri- och textilvolymer. EU genererar 12,6 miljoner ton textilavfall per år. Textilindustrin påverkar miljön negativt också på andra sätt, bland annat genom att använda stora mängder vatten och kemikalier. I västvärlden slängs de flesta förbrukade textilerna som blandat avfall i den kommunala avfallsinsamlingen.

– I Finland hamnar uppskattningsvis 77 procent av alla textiler i det kommunala avfallet. Cirka 23 procent tas emot av välgörenhetsorganisationer, men 20 procent av detta blir kommunalt avfall, berättar Aminoff.

Forskarna föreslår att man grundar regionala center för försortering av uttjänta textilier i Finland.

Den första storskaliga anläggningen för bearbetning av textilavfall i Norden startade som ett pilotprojekt i Pemar, Finland, i februari 2021 på ett gemensamt initiativ av ett privatföretag och den kommunala avfallshanteringsorganisationen. I sin första fas kommer anläggningen att behandla 12 000 ton textilavfall årligen, vilket är cirka 10 procent av Finlands textilavfall.

– Utan samordning och en gemensam strategi kommer kommunala avfallsorganisationer att ordna textilåtervinning utifrån sina egna perspektiv.  Det här leder till att det kostar mer att återvinna än vad det återvunna materialet är värt, konstaterar Aminoff.
 

Text: Jessica Gustafsson