| 14.09.2020

Mikael Laakso: “Den vetenskapliga webben har svagheter som lett till att tusentals artiklar försvunnit för gott”

Hur mycket vetenskaplig, öppet publicerad forskning på webben går förlorad? En undersökning i ämnet, som letts av Hankenforskaren Mikael Laakso, har under den senaste veckan diskuterats i både finländska och internationella medier. Laakso betonar att problemet med forskning som går förlorad är en blandning av ekonomiska, tekniska, och sociala faktorer.

– Vi har sett en kraftig ökning av vetenskapliga publikationer som ger ut sitt material öppet tillgängligt på nätet under de senaste 20 åren, som även är en medveten strävan inom EU:s och Finlands vetenskapspolitik. Risken med digitalt material är att det inte finns ordentliga säkerhetskopior och robust arkivering.

Laakso har gjort undersökningen tillsammans med kolleger från Berlins och Göttingens universitet. Rapporten, som gäller forskning som gått förlorad under de senaste 20 åren, gjordes nyligen tillgänglig på ArXiv-arkivtjänsten.

Mikael Laakso har forskat i öppen forskning i över 10 år och började sitt detektivarbete för denna studie med att jämföra sina egna databaser över aktiva journaler från 10 år tillbaka med nuläget för att se vilka som fallit bort över tiden. Resultatet är nedslående då hela 176 journaler och de artiklar som publicerats i dem raderats för alltid.  

– Vetenskapen är en helhet som går framåt hela tiden genom studier som bygger på varandra likt byggstenar. Processen försvagas om det plötsligt saknas många byggstenar från grunden som inte går att titta på eller återskapa, säger Laakso.

Coronapandemin har skapat ett visst tryck för att föra vetenskapen snabbt framåt. Det här leder till att många har bråttom att publicera i de olika journaler och plattformar som används för spridning av nya resultat och ägnar mindre uppmärksamhet åt att fundera kring hur verket lagras på lång sikt. Enligt Laakso borde åtminstone alla forskningsorganisationer uppmuntra sina forskare att lägga upp sina publikationer också i ett vettigt arkiv, om inte för att öka dess synlighet och tillgänglighet så i alla fall för att garantera säker lagring.

– Ur ett tekniskt perspektiv släpar den vetenskapliga webben globalt sett gravt efter i utvecklingen om man jämför med många andra branscher. Det är svårt att hitta information, arkiveringen är bristfällig och det saknas heltäckande katalogisering av allt som ges ut i vetenskapliga journaler.

Bibliotek har historiskt sett varit bra på att arkivera forskningspublikationer som de betalat för att få in, men det finns ingen som har ansvaret för att arkivera öppen forskning trots att det skulle vara det lättaste att ta vara på.

– Öppen vetenskap och helt digital publicering behöver andra metoder jämfört med då material trycktes på papper och lades på hyllorna, summerar Laakso.

Du kan läsa hela Mikael Laaksos forskningsrapport här. Hans forskning har citerats i de ansedda vetenskapliga tidskrifterna Science och Nature.

 

Mera information:

Mikael Laakso
Universitetslektor i företagsledning och informationsbehandling
Tfn 050 910 0864
E-post: mikael.laakso@hanken.fi