| 23.11.2021

Felaktig information om corona sprids snabbare än faktagranskad information

Mängden felaktig information om coronaviruset på Twitter är oproportionerligt stor jämfört med mängden innehåll som produceras av faktagranskare. Den felaktiga informationen lever också längre på nätet. Det här framkommer av en pågående studie där man undersöker hur information om pandemin sprids på nätet.

Undersökningen är en del av ett forskningsprojekt som leds av Hanken svenska handelshögskolan och har som mål att ta fram rekommendationer för att effektivera åtgärderna för att hindra spridningen av Covid-19.

Undersökningens resultat pekar på att organisationer som gör faktagranskning är bättre än vad man tidigare trodde på att svara på felaktig information om Covid-19. Faktagranskningen verkar ändå inte kunna stoppa spridningen av felaktig information på Twitter. Under undersökningsperioden spreds felaktig information 3,5 gånger mer än innehåll delat av faktagranskare.

– Det är viktigt att faktagranskare gör sitt innehåll mer attraktivt för användarna på sociala medier så att det faktagranskade innehållet delas bättre. Speciellt felaktig information som gäller konspirationsteorier eller virusets ursprung publiceras dessutom ofta på nytt efter en tid. Faktagranskarna borde därför också vara beredda att svara på den felaktiga informationen på nytt. Plattformarna för sociala medier borde också ta ett större ansvar och känna igen felaktig information snabbare, säger doktor Grégoire Burel, en av forskarna som deltar i projektet.

Undersökningen baserar sig på en analys av drygt 350 000 tweets runtom i världen mellan december 2019 och början av januari 2021. Kontona delade antingen felaktig information eller faktagranskad information om coronaviruset och de flesta av dem var engelskspråkiga.

– De här resultaten är lite deprimerande med tanke på faktagranskning, men tidigare undersökningar visar att faktagranskning nog kan hjälpa. Åtminstone vet vi att tillgång till korrekt information om viruset hjälper människor att följa myndigheternas rekommendationer om till exempel distans och hygien och ökar acceptansen för vaccin. Om vi kan bli bättre på att förstå hur vi kan korrigera felaktig information som sprids om coronaviruset på nätet, kan vi rädda liv, säger Burel.

Forskningsprojektet HERoS (Health Emergency Response in Interconnected Systems) leds av Hanken och har som mål att ta fram rekommendationer för att effektivera åtgärderna för att hindra spridningen av Covid-19.

För mer information, vänligen kontakta:

Grégoire Burel, Knowledge Media Institute (Open University, UK), e-post gregoire.burel@open.ac.uk. Burel är i Helsingfors och anträffbar för intervjuer 23-24.11.2021.

Gyöngyi Kovács, professor i humanitär logistik på Hanken, e-post gyongyi.kovacs@hanken.fi eller telefon 040-352 1241

Du hittar artiklarna med de fullständiga resultaten här:
Demographics and topics impact on the co-spread of COVID-19 misinformation and fact-checks on Twitter
Co-Spread of Misinformation and Fact-Checking Content during the Covid-19 Pandemic