AI omformar de nordiska arbetsmarknaderna – men mänsklig expertis är fortfarande avgörande

I sin presentation beskrev Juhana Vartiainen, arbetslivsprofessor vid Svenska handelshögskolan (Hanken), hur AI kan omforma arbetsmarknaden och utmana nordiska institutioner. Vartiainen jämför AI med att alla länder börjar idka handel med ett land som är specialiserat på automatisering. I början leder det till ökad produktivitet och högre levnadsstandard.

- De företag som kommer att lyckas bäst är de som är tillräckligt modiga att omorganisera sin verksamhet och kompromisslöst effektivisera sina produktionsprocesser.

Vad blir då kvar för människan? Vartiainen menar att arbetsuppgifter som kräver mänsklig interaktion eller som är svåra eller dyra att automatisera sannolikt kommer att bestå.

- När automatiseringen ökar kommer den genomsnittliga inkomsten att stiga, och efterfrågan på exklusiva tjänster utförda av människor kommer att öka. Det här är ett positivt scenario. De flesta av oss kommer att ha råd med det lilla extra.

Den nordiska modellen är väl rustad för förändring

Enligt Vartiainen kombinerar de nordiska arbetsmarknaderna öppenhet mot marknaden med starka mekanismer för riskdelning, som till exempel progressiv beskattning, socialskydd, utbildning och kollektivavtal.

- Den globala ekonomin är en enorm källa till välstånd men också en källa till instabilitet. När man upprätthåller ett socialskydd och sprider riskerna bland alla nordiska medborgare är det ett recept på framgång – en kombination av det bästa från kapitalism och socialism.

Vartiainen menar att de nordiska länderna är relativt väl rustade för att hantera de teknologiska förändringar som nu sker, eftersom de historiskt sett alltid har varit öppna för förändring och delat på riskerna. Han avslutade med att betona vikten av att upprätthålla tilliten till välfärdsstaten och institutionerna samt att undvika politisk polarisering, även om arbetslösheten skulle öka kraftigt i vissa grupper.

AI omformar kompetens och produktivitet

Medan Vartiainens fokus låg på makronivå, visade Sofia Bougt-Hernnäs, biträdande professor i nationalekonomi vid Hanken, hur AI redan omformar kompetenser och arbete på individnivå. Hon konstaterade att automatisering lett till att omkring 140 000 rutinjobb försvann i Finland mellan 2000 och 2014. Det nya med AI är att gränserna för vad som kan automatiseras flyttas.

- AI kan lyssna och analysera arbetstagares beteende och sedan skapa statistiska modeller för att återskapa samma arbetsprocess. Allt som arbetstagare gör blir träningsdata som AI kan arbeta med.

Bougt-Hernnäs hänvisade till en studie som visar att införandet av AI-stöd inom en kundservicefunktion ökade produktiviteten med upp till 20 procent. Den största nyttan hade mindre kvalificerade arbetstagare, vilket tyder på att AI åtminstone på kort sikt kan bidra till att minska kompetensskillnader.

- Människors expertis behövs fortfarande. Den behövs för att verifiera och för att bära det juridiska och moraliska ansvaret för det AI gör.

Unga arbetstagare möter nya utmaningar

Enligt Bougt-Hernnäs har AI redan börjat påverka sysselsättningen för unga eftersom alltmer kognitiva uppgifter på juniornivå blir automatiserade. Detta har redan haft negativa effekter på sysselsättningen bland unga i yrken som berörs av AI.

- Om mänsklig expertis fortfarande behövs, men juniorjobb försvinner – hur ska man då bygga upp denna expertis? Vi behöver utveckla AI-verktyg som både förbättrar lärandet och stärker mänskligt tänkande.

Bougt-Hernnäs avslutade med att betona behovet av att tänka om kring utbildning, särskilt när det gäller lärande i arbetet, som i framtiden kanske måste organiseras mer medvetet i stället för att uppstå som en positiv bieffekt på jobbet.

- Det kan finnas behov av statligt stöd för att säkerställa att lärande i arbetet verkligen äger rum och att utbildning lönar sig både för individer och företag.

Lari Hintsanen, vd för Deloitte Finland, talade också under evenemanget. Lotta Vuoristo, chief people officer vid RELEX Solutions, Mika Gabrielsson, prorektor för utbildning vid Hanken, samt Philip McCoy, magisterstudent vid Hanken, deltog i en paneldiskussion om bland annat hur erfarenhetsgapet kan överbryggas och hur man säkerställer AI-kunnighet i framtiden. Moderator var Jesper Haga, prefekt för institutionen för finansiell ekonomi och nationalekonomi.

Text: Marlene Günsberg 
Foto: Gustaf Hafström