För att orka hela arbetslivet krävs nya sätt att tänka och jobba

Enligt Vuorenmaa är nyckeln till ett hållbart arbetsliv att systematiskt och med ett helhetsperspektiv omforma arbetslivet och strukturerna kring arbetet.

– Det finns ingen enskild lösning, utan det handlar om att alla delar i organisationen – strukturer, ledarskap, kunskap och arbetssätt – samspelar. Man måste också förstå att inget blir “färdigt”. Ett hållbart arbetsliv kräver att man kontinuerligt utvärderar, ifrågasätter och utvecklar, säger Vuorenmaa.

Hon betonar att ett hållbart arbetsliv inte enbart är individens ansvar. Samtidigt uppmanar hon alla, oavsett position, att reflektera över hur man bidrar: vad kan du göra annorlunda i din arbetsdag för ett mer hållbart arbetsliv?

Ny syn på vad arbete innebär

De största utmaningarna för ett hållbart arbetsliv i dag är välkända: det globala politiska och ekonomiska läget, klimatfrågorna och arbetslivet efter coronapandemin. En annan utmaning är att arbetet är och alltid har varit i förändring. Vid varje industriell revolution har människor oroat sig för att jobb ska försvinna, och samma resonemang återkommer i dag. Vuorenmaa menar att vi borde ta större lärdom av historien.

– I dag vill alla bara gå vidare, ofta med ett starkt fokus på AI. Även om AI utan tvekan är viktigt har digitaliseringen redan förändrat oss mer än vi förstår. Vi tillbringar alldeles för mycket tid framför datorn, trots att neurovetenskaplig forskning visar att vi bara kan vara som mest produktiva framför skärm i omkring två till fyra timmar per dag. Ändå sitter vi kvar vid våra skrivbord betydligt längre, mycket på grund av att vi håller fast vid föråldrade föreställningar om hur en produktiv arbetsdag bör se ut.

Vuorenmaa säger att vi behöver omdefiniera vad arbete innebär.

– Det finns ingen universell modell. Utmaningen är att tänka nytt samtidigt som många har djupt rotade föreställningar om hur arbete bör utföras.

AI och hybridarbete inte enbart bra eller dåligt

Vuorenmaa säger att AI inte är bra eller dåligt i sig med tanke på arbetslivet. Redan i början av 2000-talet betonade forskare att ny teknik rymmer enorma möjligheter – förutsatt att vi använder den på ett människocentrerat sätt.

– Organisationer som bara “slänger in AI” får ingen konkurrensfördel. Men de som har tänkt igenom vad teknologin ska göra och hur den kompletterar människorna får bättre resultat. Det farliga är om vi låter teknologin bestämma. Vi måste bli bättre på den mänskliga aspekten, vilket kräver ett stort perspektivskifte.

Vuorenmaa säger samma sak om hybridarbete som om AI, att det i grunden varken är positivt eller negativt. 

– Det finns en föreställning om att nationen går under om vi har distansarbete men flexibilitet är bra, det gör livet lättare. Att aldrig vara på kontoret däremot är dåligt i längden. Människor behöver bli sedda och känna tillhörighet. Hybridarbete är framtiden, men vi måste göra det på ett hållbart sätt.

Social och emotionell kunskap

Vuorenmaa lyfter fram social och emotionell kunskap som viktiga framtida arbetslivskompetenser. Hon arbetar för tillfället bland annat med det sexåriga TAIMI-projektet, där forskarna försöker omformulera tänkandet kring DEI-frågor, det vill säga mångfald, jämlikhet och inkludering.

– Det handlar inte om ideologi utan om en kunskap, att kunna jobba med olika människor och att exempelvis kunna samarbeta med dem du inte har samma åsikter som. Forskning visar att team som klarar av att hantera konflikter och olikheter är mer innovativa. 

En stor utmaning i dagens arbetsliv är att arbetsmarknaden polariseras. De som har utbildning och intresse för att lära sig nytt klarar sig förmodligen bra. De med jobb som försvinner, och som inte vill eller kan utbilda sig, riskerar att hamna utanför. Det gäller även unga eftersom många ingångsjobb är på väg att försvinna.

– Vi borde tänka mer kreativt kring vilka nya roller som behövs i och med att teknologin utvecklas. Det är dessutom en myt att äldre alltid skulle vara sämre på teknik och att unga per automatik är teknikkunniga.

Längre arbetsliv kräver förändringar

Enligt Vuorenmaa är det ett vanligt missförstånd att ett hållbart arbetsliv enbart handlar om mjuka frågor.

– Välmående på jobbet är en stor ekonomisk fråga. Det är mycket billigare att ta hand om sina arbetstagare än att låta dem köra slut på sig själva. Många organisationer som nu är framgångsrika har tänkt om och börjat jobba långsiktigt för att skapa arbetsmiljöer där människor orkar och vill jobba. 

Ett annat missförstånd är att innovation kommer från press, längre arbetsdagar och hårdare tempo. Forskningen visar motsatsen, konstaterar Vuorenmaa.

– Faktum är att vi kommer att jobba längre upp i åldrarna och då måste arbetslivet bli mer hållbart eftersom vi inte i längden orkar på det gamla sättet. Våra system är byggda för ett kortare arbetsliv.

Text: Jessica Gustafsson
Foto: Heli Sorjonen

Artikeln publicerades ursprungligen i Magasinet Hanken 2026. Du kan läsa magasinet här: Magasinet Hanken (Issuu)