Företag, myndigheter och intressenter formar hållbarhetsrapporteringen
Hållbarhetsrapportering kan vid första anblicken framstå främst som ett regelkrav eller ett kommunikationsverktyg, men bakom rapporteringskraven finns en längre process där praxis och förväntningar utvecklas och gradvis etableras. I sin doktorsavhandling undersöker Piia Korri de faktorer som formar institutionaliseringen av hållbarhetsrapportering.
Politiska prioriteringar skiljer sig mellan olika länder och områden, vilket leder till varierande regelverk för hållbarhetsrapportering. I USA är hållbarhetsrapporteringen mindre reglerad på federal nivå än i EU.
– När rapporteringen är mindre standardiserad finns det större utrymme för företagskulturen att påverka rapporteringspraxis och ESG-betyg. Detta kan i sin tur påverka investerare och andra som förlitar sig på informationen, säger Korri.
Skillnader i regelverk mellan olika områden innebär dock inte att företag enbart påverkas av reglerna i sitt hemland. Korri visar att reglering också kan få gränsöverskridande effekter. EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering (NFRD) fick också konsekvenser för amerikanska multinationella företag med dotterbolag inom EU. Enligt henne förbättrade dessa företag sin transparens i hållbarhetsfrågor och sina hållbarhetsresultat mer än jämförbara företag.
– Utländska dotterbolag kan göra multinationella företag exponerade för regleringsutveckling utanför hemlandet. Dessa effekter kan också sprida sig till moderbolaget, även om det inte direkt omfattas av regleringen, säger Korri.
Även inom EU, där hållbarhetsrapporteringen med tiden har blivit allt mer reglerad, innebär standardisering vissa avvägningar. De intressenter som deltar i utvecklingen av standarder för hållbarhetsrapportering har olika prioriteringar och perspektiv. Enligt Korri kan detta skapa spänningar mellan ambitioner om bredare förändringar och etablerade arbetssätt, liksom mellan flexibilitet och mer detaljerade rapporteringskrav.
– Samma krav kan stödja målen för vissa intressentgrupper samtidigt som de medför kostnader eller begränsningar för andra, förklarar Korri.
Sammantaget visar Korris doktorsavhandling att hållbarhetsrapporteringen formas av flera faktorer. Företagskultur och arbetssätt, regleringens gränsöverskridande effekter samt samspelet mellan de intressenter som deltar i utvecklingen av rapporteringsstandarder bidrar alla till hur rapporteringen utvecklas.
Hela avhandlingen kan läsas här: Essays on the Institutionalization of Sustainability Reporting
Piia Korri disputerar på sin doktorsavhandling Essays on the Institutionalization of Sustainability Reporting den 28 augusti 2026 kl. 12 vid Svenska handelshögskolan, Arkadiagatan 22, Helsingfors. Disputationen hålls på plats i auditorium Futurum och kommer inte att kunna följas online.
Opponent: Laura Muro, professor, Saint Louis University Madrid
Kustos: Hanna Silvola, biträdande professor, Svenska handelshögskolan