Studie: Digitala funktioner, energi och tillit viktiga för framtidens Finland
Det gemensamma forskningsprojektet Suomen yhteiskunnan kriittiset toiminnot ja tulevaisuuden trendit (Det finska samhällets kritiska funktioner och framtidens trender) har genomförts på uppdrag av Statsrådets kansli.
Enligt undersökningen definieras det som är kritiskt inte utifrån en bestående förteckning över tjänster eller infrastrukturer, utan det handlar om en föränderlig helhet som formas av behov, beroenden och den aktuella situationen tillsammans.
Forskarna pekar på fyra faktorer som särskilt viktiga: människors grundläggande behov, tillgången till resurser, hur brådskande situationen är och hur lätt det är att få tillgång till det som behövs. När en av dessa faktorer förändras påverkas också de andra, vilket i sin tur avgör vilka funktioner som blir särskilt viktiga.
Forskarna delar in samhällets kritiska funktioner i åtta behovskategorier: mat och vatten, hälsa och välbefinnande, mobilitet och infrastruktur, säkerhet, information och förståelse, ekonomi och försörjning, demokrati samt jämlikhet. Samtliga är beroende av fungerande energiförsörjning och digitala funktioner, som därmed utgör en grundförutsättning för alla andra kritiska samhällsfunktioner.
Enligt projektets ansvariga ledare, VTT:s ledande forskare Peter Ylén, är samhällets funktionsförmåga något som uppstår i samspelet mellan samhällets olika delar.
– Samhällets framtida handlingsförmåga avgörs inte av enskilda investeringar, utan av hur väl vi förstår och styr helheten. De viktigaste faktorerna är inte enskilda teknologier, utan informationsstrukturer, förtroende och arbetsförmåga, konstaterar Ylén.
Resurser som snabbt kan försvagas
Studien pekar ut energi samt digitala funktioner, dataresurser och informationsförmedling som grundläggande förutsättningar för alla kritiska samhällsfunktioner. Enligt forskarna handlar framtidens energiutmaning inte främst om brist, utan om volatilitet. Väderberoende energiproduktion leder till prisvariationer och osäkerhet som har konsekvenser för hela samhället. Samtidigt är en välmående miljö en grundförutsättning för samhällets långsiktiga utveckling, och dess betydelse väntas öka ytterligare under de kommande 15–20 åren.
– Tillit fungerar som en grundpelare i samhället. Tillit, informationskvalitet och ungas framtidstro är långsiktiga resurser som tar årtionden att bygga upp men som snabbt kan försvagas. Konsekvenserna syns inte alltid omedelbart, men riskerar på sikt att undergräva samhällets långsiktiga funktionsförmåga på bred front, säger Christian Fjäder, arbetslivsprofessor vid Hanken.
Forskarnas rekommendationer
Projektet lägger fram elva rekommendationer för att göra bedömningen av kritiska samhällsfunktioner mer systemisk och medborgarnära. Det är viktigt att inrätta en permanent nationell samordningsmekanism, kontinuerligt definiera kritiska funktioner utifrån behov, införa tidsbaserade tröskelvärden för resiliens och identifiera de kritiska punkter där störningar får de största återverkningarna.
Rapportens budskap är tydligt: resiliensen stärks genom förutseende, decentralisering och lösningar som kompletterar varandra. Reaktivitet och en alltför omfattande centralisering av olika funktioner ökar i sin tur sårbarheten. Finlands kritiska funktioner måste ses över systematiskt och kontinuerligt, inte bara under kriser.
Läs hela rapporten (på finska):
Suomen yhteiskunnan kriittiset toiminnot ja tulevaisuuden trendit (SYKT) : Loppuraportti