Nyheter
| 02.05.2023

Är kontanter verkligen det bästa sättet att hjälpa i humanitära kriser?

I en värld där humanitära kriser tycks vara ständigt närvarande har det blivit svårare än någonsin att ge hjälp till dem som behöver den. När humanitära organisationer i allt högre grad använder kontantutbetalningar eller kuponger i sitt biståndsarbete (även kallat CVA, Cash and Voucher Assistance) är det viktigt att fundera på vilka de logistiska konsekvenserna blir. Om vi inte gör det kan det resultera i förseningar, växande kostnader och negativa utfall för just de människor som organisationerna strävar efter att hjälpa.

-Den här omställningen i hur hjälpen levereras har sina konsekvenser. CVA hanteras inte på samma sätt som hjälp in natura och förutsätter att marknaderna fungerar korrekt och att det finns ett tillräckligt utbud av varor, hävdar Russell Harpring i sin doktorsavhandling Cash and Voucher Assistance in Humanitarian Contexts: Supply Chain Determinants for Feasibility and Operability.  

Med CVA kan förmånstagare välja vilka varor och tjänster de behöver mest, vilket främjar lokala aktörer och företag och ger en känsla av värdighet och valmöjligheter för dem som tar emot stöd. Men kontanter och kuponger kan också innebära betydande logistiska utmaningar, särskilt i sammanhang där infrastrukturen är svag, säkerheten är ett problem eller utbudet av finanstjänsteleverantörer är begränsat.

-Problemet med CVA växer eftersom personer som drabbats av katastrofer ofta har flera samtidiga behov med varierande svårighetsgrad och brådska. Vart och ett av dessa måste utvärderas separat för att kunna bestämma det bästa tillvägagångssättet för hjälpen, menar Russell Harpring.

Därför måste humanitära organisationer noggrant bedöma om kontanter och kuponger är den bästa hjälpen i varje enskilt fall. I sin avhandling undersöker Russell Harpring hur bistånd kan levereras effektivare genom att det humanitära systemet hanteras på ett holistiskt sätt.

-Eftersom vi fortsättningsvis ställs inför komplexa kriser blir det viktigt att vi utvecklar en bättre förståelse för de mekanismer som ligger till grund för biståndsleveranser. Vi bör inrätta biståndsprogram som inte orsakar störningar i befintliga leveranskedjor och finansmarknader, vilket kan förvärra en redan instabil situation ytterligare, säger Russell Harpring.

Så är kontanter verkligen alltid det bästa sättet att hjälpa i humanitära katastrofer? Enligt Russell Harpring bör man alltså granska de leveranskedjor som finns i varje enskilt krisområde för att kunna svara på den frågan.

Avhandlingen finns tillgänglig här: Cash and Voucher Assistance in Humanitarian Contexts: Supply Chain Determinants for Feasibility and Operability.  

Doktorsdisputationen för Russell Harpring äger rum den 4 maj kl. 14.00 EEST vid Svenska handelshögskolan.
Du kan delta via Teams.

För mer information:
Russell Harpring
Svenska handelshögskolan
+358 044 977 5832
russell.harpring@hanken.fi