Ny studie: Användningen av AI ökar inom vården, men patienternas förtroende släpar efter
I studien, som publicerades i Journal of Medical Internet Research, undersöktes hur patienter uppfattar medicinska rekommendationer i olika kliniska situationer.
– Vi ville undersöka hur källan till en rekommendation påverkar patienters förtroende och deras benägenhet att följa rekommendationen, beroende på om de vet att den kommer från en läkare, en läkare som använder en riskkalkylator eller en läkare som använder AI, berättar Sippo Rossi, biträdande professor vid Svenska handelshögskolan (Hanken) och en av forskarna bakom studien.
Forskarna analyserade även om förtroendet för rekommendationerna och viljan att följa dem påverkades av demografiska faktorer.
– Eftersom studien genomfördes i USA hade den sina egna demografiska särdrag. Vi mätte faktorer såsom upplevd diskriminering inom vården samt förmågan att förstå siffror och hälsoinformation. Personer med starkare sifferförståelse och bättre förmåga att ta till sig och använda hälsorelaterad information hade större förtroende för rekommendationerna och var mer benägna att följa dem. De som uppgav att de upplevt diskriminering hade däremot lägre förtroende, vilket ligger i linje med tidigare forskning, säger Rossi.
Undersökningen visar också att det finns skillnader mellan generationer. I det amerikanska urvalet var deltagare från Generation Z mindre benägna att följa medicinska rekommendationer än personer ur babyboomgenerationen. Rossi fann däremot motsatta resultat i en ännu opublicerad europeisk studie, där yngre personer visade större vilja att följa rekommendationerna.
– I den amerikanska kontexten är min tolkning att yngre personer kan vara mer besvikna på hälso- och sjukvårdssystemet. I en nordisk kontext kan yngre människor i stället ha större förtroende för vården.
Större tveksamhet kring råd om depression
Forskarna använde sex kliniska scenarier i studien: sepsis, lungcancer, tjocktarmscancer, RSV-vaccination, hjärtsvikt och depression.
– Ett resultat var att deltagarna hade lägre förtroende för rekommendationer som rörde depression och hjärtsvikt och var mindre benägna att följa dem. Depression kan uppfattas som ett mer mänskligt och beteendestyrt tillstånd, medan hjärtsviktsscenariot beskrevs som förknippat med låg risk. Andra tillstånd, som cancer och sepsis, kan upplevas som mer mätbara och akuta.
Rossi betonar att forskarna inte uttryckligen nämnde generativ AI i studien. Medicinsk AI är ofta mer konservativ och fokuserad på väletablerade tillämpningar, såsom att identifiera cancer på medicinska bilder. För att patienter ska förstå hur AI kommer fram till sina rekommendationer behövs mer kunskap om tekniken.
– Många känner kanske inte till att den här typen av system ofta bygger på annan teknik än generativ AI. Det finns visserligen generativa AI-tillämpningar inom vården, men i många fall är tekniken något helt annat. Korta förklaringar, punktlistor och tydlig information om hur slutsatserna har dragits skulle kunna minska osäkerhet och oro.
Till skillnad från patienterna verkar många professionella inom vården vara ganska positiva till AI. Enligt Rossi ser de AI som ett kompletterande verktyg snarare än en ersättare, baserat på hans arbete med vårdpersonal och forskare.
Delade uppfattningar om AI
Data till studien samlades in under 2024, och Rossi menar att det skulle vara intressant att undersöka om människors inställning till AI har förändrats sedan dess.
– Jag ser en växande skepsis mot AI, särskilt bland yngre generationer. Samhället verkar vara delat. Vissa tror att AI kommer att lösa stora problem, som cancer, medan andra oroar sig för konsekvenserna för jobb och samhället.
Han påpekar att det exempelvis i årtionden har förutspåtts att radiologer ska ersättas av AI, men att vi fortfarande är långt ifrån det.
– Det ideala är att rutinärenden hanteras snabbare, så att läkare kan använda sin tid och expertis till de mer krävande fallen.
Text och foto:
Jessica Gustafsson