Forskningsprojekt: Snabbare och effektivare insatser vid pandemier
Efter att covid-19-epidemin bröt ut försöker forskare nu hitta sätt för att hantera framtida liknande pandemier. I projektet Health Emergency Response in Interconnected Systems (HERoS) deltar flera samarbetspartner som ansvarar för projektets fyra olika delar. Projektet startade i våras, och Hankenprofessorn Gyöngyi Kovács är huvudforskare för det treåriga projektet.
– Syftet med det här projektet är att göra insatserna vid pandemier snabbare och effektivare. Vi kan bidra till det på många sätt, eftersom många av oss som jobbar inom det här projektet har jobbat med epidemier förut, och vi har lärt oss mycket av andra typer av epidemiutbrott som SARS, Ebola eller koleraepidemier, säger Kovács.
Projektet består av fyra delområden: det första är krisförvaltning, det andra är epidemiologisk modellering, det tredje är mediciniska leveranser (samt socioekonomiska följder) och det fjärde är felaktig information och desinformation i sociala medier och hur de ska tacklas.
Hanken forskar i medicinska leveranser
Förutom att hon är projektledare för hela projektet, leder Kovács också den delen av projektet som Hankens forskare sköter. Flera av Hankens forskare från HUMLOG-institutet forskar inom projektets tredje delområde om medicinska leveranser, där de undersöker i logistiska kedjor för medicinsk utrustning. Också en forskare från finansiell ekonomi deltar.
– Först och främst undersöker vi tillgången till medicinsk utrustning, hur leveranskedjorna för medicinsk utrustning fungerar i pandemiområden och särskilt i karantänzoner. Det har sina problem, från första början fanns det till exempel inte ens tillräckligt med intravenösa vätskor tillgängliga i vissa av karantänzonerna. Och det handlar också om personlig skyddsutrustning.
– Vi forskar också i avbrott i leveranskedjor globalt, och hur de till och med påverkar tillgången till mat i olika områden, men också andra effekter på ekonomin på det hela taget, säger Kovács.
Resultat som hjälper beslutsfattare
Projektet HERoS är indelat i olika faser, och Kovács berättar att just nu pågår den första fasen, där forskarna jobbar tätt ihop med projektets slutanvändare.
– Vi har ett antal humanitära organisationer och läkarorganisationer som är med i projektet, och nu samlar vi data från dem och sammanställer den. Till exempel förväntar sig EU en analys av vad som fungerar i leveranskedjan för mediciner och vad som inte fungerar, riktlinjer för hur man ska gå till väga: till exempel för hur man kan ändra kontrakt eller flöden eller liknande.
Kovács räknar med att datainsamlingen i projektets första fas pågår ungefär till midsommar. Därefter kommer projektets andra fas då forskarna fokuserar mer på ekonomiska effekter och socioekonomiska effekter av pandemin.
– I den sista fasen skapar vi aktiviteter för att sprida informationen, till exempel en MOOC-kurs (Massive Open Online Course), och slutsatser för beslutsfattare och organisationer som är involverade i liknande beslut i framtiden.
– Det här är ett treårigt projekt så jag hoppas att vi inte kommer att ha den här pandemin längre om tre år, men jag är övertygad om att vi kommer att komma fram till slutsatser om hur man kan göra insatserna i pandemier mer effektiva , och i viss mån även hur man fattar beslut när det gäller krishantering, säger Kovács.
Fakta om projektet HERoS
Health Emergency Response in Interconnected Systems (HERoS) är ett forskningsprojekt som finansieras av EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Projektet koordineras av Hanken och i projektet deltar 11 olika universitet och institutioner från 6 olika länder. Läs mer om projektet på HERoS webbplats (länk till extern webbplats) och följ projektet på twitterkontot HERoS.
HERoS består av fyra delområden:
1. Krisförvaltning. Forskarna jämför tillvägagångssätt och beslut som olika regeringar har fattat, och hälsovårdssystem. Hur man har reagerat på pandemin, vad som fungerar och vad som inte fungerar i olika länder. Det är inte bara en statisk jämförelse av olika beslut, utan det handlar också om val av tidpunkt för besluten och hur det inverkar på epidemin.
2. Epidemiologisk modellering. Inom den här delen av projektet ligger fokus på två olika modeller, en som fokuserar på hur den lokala befolkningen beter sig i relation till riktlinjer och beslut som myndigheterna har fattat. Det handlar om frågor som hur nära är de andra människor, hur de rör sig, och om de tar riktlinjerna och rekommendationerna på allvar. Den andra modellen handlar om hur arbetare inom hälsovården beter sig, men också på hur de offentliga hälsovårdssystemen skiljer sig länder emellan och hur man agerar olika inom hälsovårdssystemen.
3. Medicinska leveranser. Den tredje delen av projektet fokuserar på medicinska leveranser och socioekonomiska effekter. För Hankens del handlar det om forskning gällande tillgången till medicinsk utrustning, hur leveranskedjorna för medicinsk utrustning fungerar, och tillgången till personlig skyddsutrustning. I den här delen av projektet ingår också forskning om avbrott i leveranskedjorna på global nivå.
4. Desinformation i sociala medier. Den här delen av projektet handlar om felaktig information i sociala medier och hur det ska tacklas.
(Projektets projektnummer är 101003606, och det är finansierat av programmet SC1-PHE-CORONAVIRUS-2020.)
Vill du veta mer om projektet eller höra om preliminära resultat?
Projektkoordinatorn och ledarna för projektets olika delar svarar gärna på frågor och ger intervjuer till medier. Projektledaren, professor Gyöngyi Kovács svarar på frågor om projektet i allmänhet. Kovács talar finska, svenska och engelska.
Gyöngyi Kovács, e-post: gyongyi.kovacs@hanken.fi, tfn: +358 40 3521 241.
Ledarna för projektets olika delområden kan svara på specifika frågor om sin egen del av projektet:
Krisförvaltning: Kees Boersma, f.k.boersma@vu.nl
Epidemiologisk modellering: Tina Comes, T.Comes@tudelft.nl
Medicinska leveranser: Gyöngyi Kovács, gyongyi.kovacs@hanken.fi
Desinformation i sociala medier Harith Alani, h.alani@open.ac.uk
Hanken har tidigare skrivit om projektet HERoS här.