Disputationsdirektiv

Share page with AddThis
Råd och anvisningar till den som skall disputera vid Hanken som även kan vara publiken till hjälp.

Kära respondent!

Här får du några råd och anvisningar om hur du skall bete dig på den stora dagen D som i Disputation. Saknas här något, verkar något att vara felaktigt - var snäll och hör av dig!

1 Ingen kontakt mellan respondent och opponent före disputationen

Om man vill vara akademiskt strikt skall respondenten och opponenten inte träffas annat än mycket kort före disputationsakten. Det är direkt olämpligt att ordna en gemensam middag eller annat socialt umgänge. Tanken bakom denna regel är att respondenten skall vara oförberedd på de frågor opponenten kommer att ställa. All kontakt med opponenten sköter därför institutionen och/eller kustos om.

2 Svart och vitt är de akademiska färgerna

Respondenten väljer hur han/hon vill vara klädd och opponenten rättar sig därefter. För män gäller det att välja mellan frack och mörk kostym. Om frack väljs, bör västen vara svart. I Finland disputerar man inte i blazer eller ylletröja. För kvinnor är grundregeln att klänningen eller dräkten skall vara svart. Vit blus och andra vita accessoarer går bra. Vill man vara hyperkorrekt är det endast pärlor som duger som smycken: de är ju vita.

Opponenten (opponenterna) och kustos har sin doktorshatt med sig vid akten. De bär hatten på vänster arm med emblemet riktat framåt vid intåget och placerar hatten på bordet framför sig. Också då skall emblemet riktas mot publiken.

Respondentens familj, vänner och kolleger brukar i regel vara något uppklädda. De närmaste sitter också långt framme i disputationssalen. En disputation är dock en öppen tillställning och alla som så önskar kan närvara oavsett klädsel. Den som inte är närmare bekant med de agerande, och den som tänker gå innan disputationen är avslutad, brukar sätta sig längre bak i salen för att kunna smita ut utan att väcka uppmärksamhet.

3 Tågordningen vid intåget

Publiken samlas i regel vid jämnt klockslag och respondenten, kustos och opponenten (opponenterna) tågar i nämnd ordning in en akademisk kvart senare. Vid deras intåg reser sig publiken. Den opponent som skall opponera först - "förste opponenten" - gör före "andre opponenten".

4 Kustos öppnar disputationsakten

När alla har satt sig öppnar kustos stående disputationsakten. Om han/hon är bekväm av sig säger han/hon endast "jag förklarar disputationsakten öppnad". Trevligare för alla involverade är om kustos också på något sätt presenterar aktörerna: "I dag disputerar N.N. med en avhandling i ämnet X med titeln Y. Som opponent, utsedd av Akademiska rådet, fungerar N.N. från X universitet."

5 Disputationsakten

Disputationsakten i Finland inleds med en s.k. lectio, dvs. med ett öppningsanförande av respondenten. Det får inte vara mycket längre än 20 minuter, inte heller speciellt mycket kortare. Lection brukar vara en nedskriven text som respondenten läser upp stående. Den skall till sitt innehåll tangera avhandlingens problemkomplex, men skall vara fristående från den. Lection inleds med en hälsning: "Herr/fru kustos, herr/fru opponent, mina damer och herrar."

När lection är avklarad vänder sig respondenten till opponenten (opponenterna) och ber honom/henne (dem) framföra sina synpunkter. Formuleringen brukar lyda: "Jag ber er herr/fru opponent (herrar/fruar opponenter), att framställa de anmärkningar som ni finner min avhandling ge anledning till." Sedan förblir respondenten stående.

Opponenten disponerar sin opposition som han/hon vill. Några börjar med en sammanfattning av hela avhandlingen tänkt som en presentation för publiken och frågar sedan som första fråga huruvida respondenten anser sammanfattningen rättvisande. Andra går mer direkt in på sin kritik. Några börjar med smärre brister eller litteraturlistan, medan andra tar principfrågorna först. Variationen är stor. (Att ta upp tryckfel anses onödigt. Respondenten kan vid disputationen eller tidigare leverera en s.k. erratlista, dvs. en lista på tryckfel som han/hon har upptäckt när boken väl har tryckts.) Så länge opponenten (opponenterna) s.a.s. introducerar sin opponens står både opponenten och respondenten. När opponenten går in på enskilda frågor sätter han/hon sig ned och respondenten gör på samma sätt. Kustos sitter hela tiden. Om opponenterna är två bör de hålla sina inledande anföranden efter varandra innan de ger sig in på detaljgranskningen. Här gäller det att rådslå tillsammans.

Det viktiga är att inse att det är opponenten (opponenterna) som styr hela behandlingen av doktorsavhandlingen. Respondenten besvarar direkta frågor, men bör inte komma med motfrågor. Kustos fungerar som övervakare. Han/hon skall inskrida om diskussionen övergår i dispyt eller om någon i publiken uppträder störande. Det är också kustos som fördelar ordet till eventuella extra opponenter och som avslutar disputationen (se nedan).

De agerande kan komma överens om huruvida de tänker nia eller dua varandra. Oavsett tilltalsform brukar aktörerna titulera varandra: (Herr/fru) kustos, (herr/fru) opponent och (herr/fru) respondent. Om "herr/fru" känns stelt och klumpigt kan det överhoppas. Säg då bara t.ex. "kan respondenten säga mig" eller "jag håller inte helt med opponenten."

Opponenten (opponenterna) får för sin granskning använda högst 4 timmar. Om disputationen pågår avsevärt längre än ca 2 timmar är det rekommendabelt att avbryta den för ca 20 min. Då avlägsnar sig kustos, opponenten (opponenterna) och respondenten först och återinträder sedan i denna ordning. Om det finns förfriskningar att tillgå under pausen brukar det uppskattas av publiken. Dessa brukar respondenten stå för. Institutionen bör se till att det finns mineralvatten etc. framför de tre aktörerna. Om det hålls en paus har kustos ansvaret för att tidsschemat håller. När alla kommit in i salen igen säger kustos "disputationen fortsätter". När opponenten kommit fram till sina slutord reser han sig upp och respondenten gör detsamma. Kustos förblir sittande.

Det anses för övrigt vara mycket olämpligt för respondenten att t.ex. svara på journalisters frågor under pausen. Respondenten och opponenten skall koncentrera sig på sina respektive uppgifter tills disputationsakten är över. En disputation får maximalt ta 4 timmar. Därefter bör tid reserveras för eventuella "extra opponenter" (se nedan) maximalt 2 timmar.

När opponenten (opponenterna) har ställt de frågor han/hon (de) önskar ställa och har fått svar på dem skall respondenten stående först avtacka opponenten (opponenterna) och sedan rikta sig till publiken och be dem som har något att anmärka eller fråga att av herr/fru kustos be om ordet. Formuleringen brukar lyda: "Jag uppmanar nu de ärade åhörare som har något att anföra gentemot min avhandling att anhålla om ordet av herr/fru kustos."

Vem som helst i publiken har rätt att be om ordet för att rikta en fråga till respondenten som då måste besvara den. En person som på detta sätt ber om ordet kallas extra opponent. Den som ber om ordet får dock inte avvika från ämnet. Om han/hon så gör har kustos rätt att avbryta. Respondenten tilltalas stående. Disputationsakten är öppen för alla och envar bl.a. för att vetenskapligt fusk skall kunna förhindras. Om respondenten har plagierat en annan forskare, har stulit forskningsresultat el.dyl. skall fusket avslöjas på platsen.

När ingen extra opponent (längre) ber om ordet eller om de extra opponenserna pågått i 2 timmar förklarar kustos stående disputationsakten avslutad. Därefter gratulerar opponenten och kustos respondenten. Sedan följer familjens, vännernas, kollegernas och övriga närvarandes gratulationer. Den som är bjuden på doktorsmiddag (se nedan) på kvällen kan överlämna sina blommor/sin present då; övriga gör det på dagen. En varm kram och ett grattis duger också bra. Alla avlägsnar sig från disputationssalen i fri ordningsföljd.

6 I väntan på kvällen

Disputationer hålls i regel mitt på dagen eller på förmiddagen. Detta betyder att det finns några timmar som skall fördrivas före kvällen. Var och en gör då som han/hon vill. Seden att respondenten, kustos och opponenten går ut och äter (en sen) lunch direkt efter disputationen lever kvar vid vissa fakulteter. Mer praktiskt (och humant) är att alla ges en chans till vila före kvällen. Kustos och institutionen bör känna särskilt ansvar för opponenten och agera värd för honom/henne.

7 Karonkan

På finlandssvenska kallas doktorsmiddagen ibland "karonka". I dag handlar det inte alltid om en verklig middag med sittande bord, utan mer om en fest man ordnar som det passar en själv och ens plånbok. Det står också respondenten - vid det här laget "ekon.mag.disp." eller "ekon.lic.disp." - fritt att välja hur han/hon känner för att hålla tal, hälsa välkommen m.m. Respondenten kan fritt välja om han/hon vill hålla en doktorsmiddag i stor stil med många inbjudna eller middag/sen lunch med ett begränsat antal inbjudna (minimum opponenten/opponenterna, kustos och handledarna).

Till en karonka - oavsett hur den ordnas - brukar man skicka ut en skriftlig inbjudan. Den kan vara informell och delas ut med inre posten eller vara mer påkostad än så. Förutom tid och plats kan det vara bra att ange klädsel. Enligt en urgammal, men rätt bortglömd, regel är nämligen frack/aftonklänning påbjuden om inbjudningskortet inte specifikt säger något annat. Skriv alltså hur du vill ha det. Och om du väljer frack skall västen vara vit på kvällen. Till karonkan bör de som är doktorer egentligen anlända iförda doktorshatt, men denna sedvänja håller på att falla ur bruk.

Om man vill följa det klassiska receptet för en karonka är det ungefär följande: Respondenten hälsar alla välkomna och ber gästerna sätta sig till bords (eller servera sig vid det gående bordet). När alla har mumsat i sig huvudrätten (eller tömt sin första tallrik) håller respondenten sitt tal där han/hon tackar sådana som hjälpt honom/henne på vägen. Karonkan är i själva verket en fest som hålls för opponenten och därför skall respondenten tacka honom/henne först. Därefter är det på sin plats att tacka kustos, sedan handledaren samt andra kolleger och vänner som har någon andel i det forskningsarbete som ligger bakom doktorsavhandlingen. När den "akademiska biten" är avklarad är det dags att tacka familjemedlemmar, släktingar och vänner som har stött en på andra sätt.

Enligt en gammal oskriven regel skall alla de som har nämnts i respondentens tal hålla ett svarstal i samma ordning som de har blivit nämnda. Detta betyder att opponentens tal kommer först, följt av kustos etc. Vänner, släktingar etc. väntar tills forskarkollegerna har talat. Den som har tagit med sig en present kan låta talet utmynna överräckandet av densamma. Andra som inte ämnar hålla tal överräcker sin present (eller blomma) när de kommer till festplatsen. I det här skedet behöver inget tal vara allvarligt; i själva verket bör det vara roligt och det får gärna avslöja hemliga och komiska sidor hos respondenten. Om karonkan har formen av en verklig middag med bordsplacering skall den som har värdinnan till bordet tacka för maten.

8 Och sedan
Efter allt detta gäller det bara att skicka tackkort till alla som kommit med presenter och blommor, framkalla filmrullarna, klistra in foton i albumet och skicka ut de exemplar av doktorsavhandlingen man har kvar.

Kommentarer, kompletteringar och/eller kritik tas emot av Marika Tandefelt, marika.tandefelt(at)hanken.fi, som skrivit texten.