Bibliometri

Begreppet bibliometri innebär kvantitativa studier av vetenskapliga publikationer.

Vad är bibliometri?

Bibliometri innebär statistiska analyser av vetenskapliga publikationer.

Vad kan du mäta med bibliometri?

Med bibliometri kan du beräkna olika indikatorer på forskningens kvantitet och kvalitet.

I praktiken mäts antalet publicerade vetenskapliga artiklar av en viss grupp av författare och antalet referenser till dessa artiklar. Du kan också studera de statistiska sambanden mellan artiklar, författare och forskningsområden. Majoriteten av de bibliometriska undersökningarna gäller citeringsanalyser, d.v.s. den uppmärksamhet artiklarna fått i forskningslitteraturen.

Bibliometrisk analys används också som ett komplement vid intern och extern utvärdering av forskningsmiljöer och vid internationell ranking av universitet.

Hur kan bibliometri användas?

Undervisningsministeriets fördelning av anslag efter kvalitet innebär att bibliometrin fått en ökad betydelse. Fr.o.m. år 2015 används Publikationsforum-klassificeringen (Julkaisufoorumi) vid resursfördelningen till de finländska universiteten.

 

En citeringsdatabas innehåller information om vilka publikationer en viss artikel citerar till i sin källförteckning (referenslista). Den anger också hur många gånger andra artikelförfattare har refererat till en specifik artikel och vilka de citerande artiklarna är.

I citeringsdatabaserna kan man leta fram andra artiklar i databasen som också citerar de dokument som ursprungsartikeln har i sin källförteckning.

Hanken har tillgång till följande citeringsdatabaser

Web of Science

Web of Science, som ägs och produceras av Clarivate Analytics, består i huvudsak av tre stora internationella databaser:

  • Arts & Humanities Citation Index - AHCI (humanistiska tidskriftsartiklar)
  • Social Sciences Citation Index - SSCI (samhällsvetenskapliga tidskriftsartiklar)
  • Science Citation Index - SCI (naturvetenskapliga/tekniska/medicinska tidskriftsartiklar)

Du kan välja att söka i en eller flera databaser samtidigt.

Täckning (artiklar):

  • Indexerar tidskrifter med målsättningen att täcka de bästa inom alla områden.
  • Exempel på tidskrifter som ingår: European Journal of Marketing, Journal of Finance, Strategic Management Journal.

Täckning (citeringar):

  • Räknar citeringar gjorda från 1945 och framåt, Hanken har tillgång till citeringar fr.o.m. 1986. citeringarna kan räknas på ett enkelt och ett svårare sätt, som ger olika resultat
  • Enkelt/automatiskt: sök fram de publikationer som skall analyseras, gör en Citation Report. Ger citeringar per år och publikation, h-index mm; men räknar bara citeringar från artiklar i databasen till artiklar i databasen.
  • Svårt/manuellt: sök via författarnamnet i "Cited Reference Search". Fångar också in citeringar från artiklar i databasen till artiklar, konferensbidrag, böcker, rapporter etc. utanför databasen, samt även de "ofullkomliga" referenser till artiklar i databasen som det automatiska matchningsprogrammet missar.

Scopus

Scopus ägs och produceras av Elsevier.

Täckning (artiklar):

  • Indexerar fler tidskrifter än Web of Science (främst inom samhällsvetenskaperna) och även en del konferenspublikationer, vilket innebär en bättre total täckning för ekonomi och IT, i övrigt ungefär som WoS.
  • Exempel på tidskrifter som ingår: International Journal of Entrepreneurship and Innovation Management, Human Resource Management Journal, Journal of Economics and Business, Journal of International Financial Markets, Institutions and Money.

Täckning (citeringar):

  • Räknar bara citeringar gjorda från 1996 och framåt.
  • Räknar bara citeringar från publikationer i Scopus till publikationer i Scopus (i WoS har man också möjlighet att - manuellt - fånga in citeringar från publikationer i databasen till publikationer utanför databasen).
  • För att göra citeringsanalys av en viss mängd publikationer söker man först fram publikationerna och väljer sedan Citation Tracker (max 5000 publikationer kan analyseras).
  • Räknar citeringar per år och per publikation (med el utan självciteringar), h-index.

Google Scholar

Google Scholar finns fritt tillgänglig på Internet.

Täckning:

  • I princip "allt vetenskapligt som finns på nätet och som Google Scholar har kunnat indexera". 
  • Täckningen av tidskriftslitteraturen är inte lika fullständig som hos WoS/ISI och Scopus inom deras kärnområden.
  • Överlag har GS en bättre täckning av humaniora, samhällsvetenskaper och sådana tekniska ämnen där konferenslitteraturen är viktig, men jämbördig eller sämre inom ämnen som fysik och kemi. Täckningen före ca. 1990 är dålig.

Citeringsanalys:

  • Citeringsanalys i GS (beräkning av citeringstal, h-index m m) kan göras med hjälp av gratisprogramvaran Publish or Perish. Man kan dock bara göra analyser utgående från enskilda författare. Det går ännu inte att analysera t.ex. en högskolas vetenskapliga produktion.
  • The Publish or Perish Book.pdf

    PDF-boken är tillgänglig endast för Hankens personal (inloggning krävs). Utskrift tillåten.

 

Terminologi

Altmetrics
Alternativ bibliometri. Med hjälp av altmetrics kan man följa med hur många hänvisningar, tweets, likes och delningar en publikation får i sociala medier. Läs mera om altmetrics.

Citering
Ett mått på uppmärksamhet (impact).

Citeringsfönster
Att använda ett begränsat tidsintervall. Vanligt är ett tvåårsintervall, för en artikel som är publicerad 2010 mäts citeringar under publiceringsåret samt 2009 och 2011.

Fraktionering
Att dela antalet citeringar till en artikel med antalet författare vilket anses mer rättvist då en artikel kan ha många författare. Fraktionera kan även göras mot t.ex. institutioner och länder.

H-index (Hirsch-index)
En kvantitativ bibliometrisk indikator för författare. H-index för en författare är det antal publikationer (h) av författaren som citerats minst h gånger. T.ex. 10 artiklar som citerats minst 10 gånger vardera ger h-index 10.

Impaktfaktor
En kvalitativ bibliometrisk indikator för tidskrifter. Impaktfaktorn anger hur många gånger en artikel i en tidskrift i genomsnitt citeras och är avsedd som ett mått för genomslagskraften hos en vetenskaplig tidskrift.

En impaktfaktor på 2,5 för år 2011 betyder att: en tidskrifts artiklar från åren 2009 och 2010 fick i genomsnitt 2,5 citeringar från Web of Science tidskrifter under året 2011.

Det finns även ett fem års impaktfaktor som är en mer pålitlig indikator inom många ämnesområdena. Artiklar från åren 2010, 2009, 2008, 2007, 2006 skulle ingår i den femåriga impaktfaktorn för året 2011.

Tidskrifter med de högsta impaktfaktorerna har en siffra runt 50 medan de flesta tidskrifter har en impaktfaktor under ett. Citeringskulturen i de olika vetenskapsgrenarna varierar, vilket innebär att impaktfaktorerna för tidskrifter mellan olika ämnesområden inte skall jämföras.

Eftersom impaktfaktorn är relativt enkel att förstå har den fått stor genomslagskraft och används ofta felaktigt för att bedöma kvaliteten på artiklar, forskare och institutioner genom att studera tidskrifterna de publicerar i, något indikatorn inte är avsedd för. Man antar då att fackgranskning och sållning av artiklar är hårdare i tidskrifter med hög impaktfaktor än i tidskrifter med lägre impaktfaktor.

Tidskriftens impaktfaktor säger inget säkert om kvaliteten på de enskilda artiklarna. Det är vanligt att cirka 20 procent av artiklarna i en tidskrift står för 80 procent av citeringarna och att många artiklar citeras endast en gång eller inte alls, även i tidskrifter med hög impaktfaktor.

Kronindikatorn
En kvalitativ bibliometrisk indikator som anger fältnormerat medelvärde. Anger antalet citeringar erhållna under en viss tidsperiod dividerat med världsgenomsnittet för artiklar inom samma ämnesområde och tidsperiod. Indikatorn anges som ett decimaltal där världsgenomsnittet är 1, och där t.ex. 0,9 betyder att den analyserade enhetens publikationer citeras 10 procent mindre och 1,2 att den citeras 20 procent mer än världsgenomsnittet.

Normering
Att jämföra lika med lika. Fältnormering innebär att man jämför t.ex. antalet citeringar till en forskares artiklar inom ett vetenskapsfält mot världsgenomsnittet för samma fält. Vid normering mot en tidskrift jämför man antalet citeringar till en artikel i en tidskrift mot det genomsnittliga antalet citeringar för artiklarna i samma tidskrift och år.
Vid bibliometriska analyser är det centralt att normera mot artikeltyp.

Självciteringar
En av författarna till en artikel finns i den refererade artikeln. I ett större material påverkar självciteringar inte i någon högre grad resultatet.

Topp 5%
En kvalitativ bibliometrisk indikator som anger andelen publikationer som är bland de 5 % mest citerade inom ämnesområdet och tidsperioden. Indikatorn anges som ett decimaltal i relation till världsgenomsnittet 1, där ett värde högre än 1 betyder att enheten har fler publikationer än genomsnittet bland de 5 procent bästa och ett värde mindre än 1 att publikationerna är färre än genomsnittet.

 

Verktyg för att bedöma tidskrifter

Är en tidskrift referentgranskad? Hur ofta kommer den ut? I vilka databaser indexeras den?
UlrichsWeb innehåller allmän information om tidskrifter. Att en tidskrift använder sig av referentgranskning (referee) kontrolleras behändigast genom att först söka fram tidskriften i den elektroniska tidskriftslistan i Hanna, sedan klicka på SFX-ikonen och välja Ulrich's från SFX-menyn. Då slås samma tidskrift upp automatiskt. Om raden "Refereed: Yes" finns på sidan med allmän information om tidskriften, betyder det att den använder sig av referentgranskning då artiklar accepteras för publicering.

Är en tidskrift indexerad i Web of Science?
Journal Citation Reports (JCR) innehåller information om tidskrifter indexerade i Web of Science.

Vilken impaktfaktor har en viss tidskrift i Web of Science?
Journal Citation Reports (JCR) innehåller information om tidskrifternas impaktfaktorer enligt Web of Science.

Vilken impaktfaktor har en viss tidskrift i Scopus?
SJR och SNIP innehåller information om tidskrifternas impaktfaktorer enligt Scopus.

Är en tidskrift nivå 1, 2 eller 3 enligt Publikationsforum (Julkaisufoorumi)?
Sök publiceringskanaler innehåller listor över vetenskapliga tidskrifter där nivå 3 anses vara den bästa.

Är en tidskrift "open access"? Kan man parallellpublicera i DHanken?
Sherpa/Romeo innehåller information om publiceringsvillkor hos tusentals tidskrifter. Läs mera om open access och parallellpublicering på Hanken.

Hur bedömer Hanken tidskrifterna?
Hanken tillämpar en kombination av impaktfaktorerna i Journal Citation Reports (JCR) och Publikationsforum-klassificeringen (Julkaisufoorumi) vid bedömningen av tidskrifternas kvalitet. Ett annat allmänt verktyg för att bedöma kvaliteten är Ulrichsweb.

Vetenskapliga originalartiklar som publicerats i tidskrifter med Publikationsforum-klassificering 1-3 kategoriseras som A1 i forskningsdatabasen HARIS. Reviewartiklar i samma tidskrifter kategoriseras som A2. Tidskrifter som inte ingår i Publikationsforum-klassificeringen kategoriseras med hjälp av UlrichWeb och informationen om tidskriftens publiceringsprocess på dess egen webbplats.

I enlighet med UKMs publikationshandbok år 2013 kategoriseras tidskrifterna enligt följande:

  1. Referentgranskad vetenskaplig tidskrift
    Tidskrifter med Publikationsforum-klass 1-3 (Julkaisufoorumi) eller övrig vetenskaplig tidskrift som genomgår sakkunnigförfarande/referentgranskning (peer review).
  2. Icke-referentgranskad vetenskaplig tidskrift
    Övrig vetenskaplig tidskrift som inte genomgår sakkunnigförfarande/referentgranskning (peer review).
  3. Facktidskrift (Trade journal)
  4. Tidskrift för allmänheten
  5. Dagstidning

Den nationella Publikationsforum-klassificeringens målsättning är att täcka de centrala vetenskapliga publiceringskanalerna inom alla vetenskapsgrenar (nivå 1) och att identifiera de mest högklassiga och de mest omfattande publikationerna bland dem (nivå 2 och 3). Fr.o.m. år 2015 används klassificeringen vid resursfördelningen till de finländska universiteten och fr.o.m. 2013 används den vid resursfördelningen inom Hanken.

Utvärderingen Tieteen tila 2016/Vetenskapens tillstånd 2016 (Finlands Akademi) baseras på en granskning av förutsättningarna för och resultaten av den forskning som bedrivs vid finländska universitet och forskningsinstitut.

bibliometri publikationer vetenskaplig publikationsverksamhet citeringsanalys databaser open access tidskrifter förläggare vetenskapliga tidskrifter klassificeringar