Slutrapport - Arbetsgruppen för utveckling av BTA/MTM utbildningen i Vasa
1. Arbetsgruppens uppgift
Rektor utsåg den 11 december 1998 en arbetsgrupp med syfte att ge utlåtande gällande utvecklingen av BTA/MTM utbildningen vid Svenska handelshögskolan. Arbetsgruppen sammansättning är prorektor Johan Knif, byråchef Camilla Elander, professor Christian Grönroos, professor Lars-Johan Lindqvist och utbildningschef Jan Koskinen. Prorektor Johan Knif utsågs till gruppens ordförande och arbetsgruppen valde utbildningschef Jan Koskinen till gruppens sekreterare. Arbetsgruppen skulle tillställa rektor sin slutrapport senast 31.3.1999.
Arbetsgruppens uppdrag har varit "att föreslå åtgärder för utvecklingen av finansieringen av utbildningen, dess integrering med den övriga verksamheten vid högskolan samt med motsvarande utbildning på annat håll i landet".
Gruppen har under år 1999 sammanträtt fyra gånger via Picture-Tel: 12.1, 1.2, 9.3 och 16.3, samt en gång som telefonmöte 30.3.
Arbetsgruppens rapport är strukturerad på följande sätt. Avsnitt 2 beskriver BTA/MTM-utbildningens historiska bakgrund fram till idag. Avsnitt 3 berör studerandenas syn på utvecklingen av BTA/MTM programmen. Avsnitt 4 skisserar tre alternativa framtidsstrategier för utbildningen medan avsnitt 5 diskuterar alternativens konsekvenser för Svenska handelshögskolan. Avsnitt 6 sammanfattar arbetsgruppens syn på BTA/MTM utbildningens framtid i Hanken. Rapporten avrundas i avsnitt 7 med några konkreta förslag till åtgärder.
2. BTA-MTM utbildningens bakgrund
2.1 Utbildningens tillkomst
BTA-programmet var ursprungligen ett samarbetsprojekt mellan Svenska handelshögskolan och Åbo Akademi inom ramen för förvaltningsenheten Österbottens högskola (FÖH). Projektet initierades redan 1986 och förankrades i FÖH’s fortbildningsavdelning.
Att BTA-programmet kunde förverkligas berodde på det initiativ som Jan Koskinen tog hösten 1984, efter samtal med bl.a. dåvarande rektorn för Hanken, professor Lars Wahlbeck. I det skriftliga initiativet, daterat 6.9.1984, föreslås "... att Svenska handelshögskolan utreder möjligheterna att vid sin enhet i Vasa inleda utbildning av ekonomer för hotell-, restaurang- och turismbranschen". Resultatet blev ett inriktningsalternativ inom utbildningsprogrammet för marknadsföring, benämnt "Marknadsföring av hotell-, restaurang och turismtjänster". De första studerande som kunde välja detta alternativ inledde sina studier hösten 1986.
BTA-projektet initierades i ledningsgruppen för högskolesamarbetet över Kvarken. Ledningsgruppen tillsatte en arbetsgrupp bestående av Jan Koskinen från FÖH och Per Eklund från Umeå universitet. Arbetsgruppen fick till uppgift att utreda intresset för och behovet av ett fortbildningsprogram inom hotell, restaurang och turism i kvarkenregionen. Gruppens slutliga betänkande överläts till ledningsgruppen i maj 1987, varvid de svenska representanterna i ledningsgruppen meddelade, att man i Sverige inte gjorde anspråk på den föreslagna utbildningen, utan stödde en etablering i Vasa.
Styrelsen för FÖH beslöt att utarbeta en "... detaljerad plan för verkställandet av samnordisk utbildning för hotell, restaurang och turism". För detta ändamål erhölls finansiering från länsstyrelsen i Vasa län. Jan Koskinen utsågs till projektplanerare och till stöd för planeringen utsågs en referensgrupp bestående av åtta representanter från universitet och högskolor inom kvarkensamarbetet.
Samtliga representanter i referensgruppen stödde det föreslagna ettåriga programmet som berättigar till titeln Bachelor of Tourism Administration. Verkställighetsförslaget överlämnades i juni 1989.
Det första BTA-fortbildningsprogrammet inleddes hösten 1990 i FÖH’s regi. Enligt ett beslut av direktör Seppo Naumanen vid Statens studiestödscentral i Jyväskylä erhöll de studerande samma studiesociala förmåner som övriga högskolestuderande i Finland. Det innebar, att BTA-studerande från de övriga nordiska länderna likaså erhöll motsvarande förmåner i sina respektive hemland.
BTA-programmets status garanterades av rektor Alf-Erik Lerviks beslut daterat 15.3.1990. Enligt detta beslut skall "...studerande inom det samnordiska fortbildningsprogrammet inskrivs som samarbetsavtalsstuderande vid Svenska handelshögskolan i Vasa med rätt att avlägga de studieperioder som speciellt anvisas dem". BTA-programmet omfattar ännu idag 40 sv, av vilka 35 sv är gemensamma med studerande för ekonomie magisterexamen. Alla BTA-studerande blev fullvärdiga medlemmar i studentkåren och de erhöll alla eget matrikelnummer enligt vilket deras studieprestationer vid Hanken registrerades.
I ett betänkande, 1989:27, föreslog en av undervisningsministeriet tillsatt kommissionen att Vasa skall bli centrum för högskoleutbildningen på svenska inom turism och för svenskspråkig samnordisk fortbildning inom turism på högskolenivå. Samtidigt föreslog kommissionen att resurser skall tilldelas de högskolor som deltar i utbyggnaden av utbildning och forskning inom branschen. Så skedde också. Statsbudgeten för 1990 innehöll anslag som av styrelsen för FÖH uttryckligen skulle reserveras för projektet "Samnordisk utbildning och forskning inom turism". Detta anslag användes för en ordinarie planerartjänst för detta specifika ändamål.
Satsningen på turismutbildning vid Hanken i Vasa har även resulterat i en donationsprofessur av Vasa stad. I den anhållan, som Hanken sände till Vasa stad den 10.10.1989, nämns både kommittébetänkandet 1989:27, där Vasa föreslås bli centrum för den svenskspråkiga högskoleutbildningen och -fortbildningen inom turism, och högskolans pionjärinsats inom den akademiska grundutbildningen sedan 1986, samt högskolans engagemang i planeringen av den akademiska samnordiska fortbildningen inom turism, som argument för att Vasa stad skulle förbinda sig att ge medel för avlöning av en professur i tjänstemarknadsföring.
I denna donationsansökan skriver Hanken även... "Svenska handelshögskolan vill fortsätta att ha en aktiv roll inom utvecklingen av högskoleutbildningen inom turism. En professur inom denna sektor är ägnad att stöda såväl grundutbildningen inom inriktnigsalternativet marknadsföring av hotell-, restaurang- och turismtjänster som även den samnordiska utbildningen. Utbildningsprogrammet inom marknadsföring väljs av ett stort antal studerande i Vasa. Även forskningen på området skulle ges en möjlighet att komma igång på allvar." Hanken fick sin professur, eftersom Hanken förband sig att verka för att staten skulle överta det ekonomiska ansvaret för donationen efter 5 år. Så har också skett.
BTA-projektet har erhållit ekonomiskt stöd ända sedan 1986 från Länsstyrelsen i Vasa län, Vasa stad och Österbottens högskoleförening. Staten har bidragit med medel för inrättande av en tjänst för ändamålet. Sammanlagt handlar det om uppskattningsvis drygt tre miljoner mark för ett akademiskt fortbildningsprojekt inom turism. De berörda donatorerna och sponsorerna har således upplevt projektet som både viktigt och värdefullt.
Planerare Jan Koskinen var sedan 1987 kopplad till FÖH. I praktiken förlades ändå största delen av undervisningen till Hanken. Arrangemanget hade två förklaringar. För det första inrättades planerartjänsten vid FÖH, eftersom arbetet inletts där, och för det andra så hade Hanken inte organiserad forbildningsverksamhet i Vasa vid den tidpunkt då BTA-verksamheten inleddes. Eftersom verksamheten blev allt mer hankencentrerad, övertog Hanken det juridiska ansvaret för BTA-fortbildningen hösten 1995 då FÖH upplöstes.
Planerartjänsten blev kvar inom det nya Österbottens Högskola - Åbo Akademi (ÖH), men ÖH ansåg att de själva behövde denna resurs även för eget bruk, samtidigt som BTA-fortbildningen i Hanken själv behövde resursen för det som den ursprungligen inrättats för. Situationen ledde till en intensiv polemik mellan ÖH och Hanken om vart planerartjänsten egentligen hörde. Efter att undervisningsministreriet, på Hankens framställning om överförande av BTA-planerartjänsten från ÖH till Hanken, inbegärt utlåtanden av berörda parter, överflyttades tjänsten, mot ÖH’s och Åbo Akademis uttryckliga vilja, till Hanken med motiveringen "Med beaktande av det som framkommit om tjänstens tillkomst och tjänsteinnehavarens arbetsuppgifter och placering har undervisningsministeriet med stöd av 5§ 1 och 3 mom. i statstjänstemannalagen beslutat överföra ett årsverk från Åbo Akademi till Svenska handelshögskolan från och med 1 augusti 1996".
BTA-programmet har under sin tid inom Hanken utvidgats till ett treårigt fortbildningsprogram som efter ett år (40 sv) leder till ett BTA-diplom. Efter ytterligare två år (60 sv) av studier leder programmet till ett MTM-diplom (MTM=Master of Tourism Management), omfattande totalt 100 sv.
BTA-programmets 40 sv innehåller två obligatoriska kurser, nämligen en introducerande kurs Undersökningsmetodik (5 sv) samt ett slutarbete (5 sv). Under-sökningsmetodik-kursen är tvådelad så, att den kvantitativa delen utgörs av statistikdelen i hankenkursen Ekonomisk matematik och statistik, medan den kvalitativa delen ges enbart för BTA-studerande. Slutarbetet för BTA är hankenkursen Proseminarium. Återstående kurser kan de studerande fritt välja bland de kurser som anvisas BTA-studerande.
MTM-programmets 60 sv innehåller en obligatorisk kurs som är tidsmässigt förlagd till det andra året, nämligen hankenkursen Seminarium med tillhörande slutarbete (5sv + 15sv). Återstående kurser kan MTM-studerande välja bland de kurser som anvisas dem, inklusive de kurser som är öppna för BTA-studerande. Kravet för MTM-diplom är, att minst 60 sv skall avläggas inom huvudämnet, som kan vara antingen Marknadsföring eller Företagsledning och organisation.
Med undantag för kursen Undersökningsmetodik bedöms alla BTA- och MTM-studerande på samma grunder som alla andra studerande i Hanken.
Antagningskommissionen vid Hanken har beslutat, att personer med BTA-diplom äger behörighet att via gallringsförhör ansöka om studieplats vid Hanken. Hankens styrelse beslöt i maj 1997 att MTM-diplom berättigar till examensstudier vid Hanken i Vasa för högst sex sådana personer per år.
Den första personen med MTM-diplom som antagits till Hanken via denna kvot inledde sina studier hösten 1997, och hösten 1998 valde 3 personer denna möjlighet. Utöver dessa tre, som antagits via MTM-kvoten, har hittills två personer med MTM-diplom och åtta personer med BTA-diplom antagits den normala vägen via gallringsförhör. De antagna BTA’arna har inlett sina studier med minst 30 sv på ämnesstudie- och fördjupad nivå, medan antagna MTM’are har haft mellan 90 och 118 sv tillgodo. Ytterligare bör nämnas, att en BTA’are numera är doktorand, tyvärr dock vid en annan högskola.
Finansieringen av BTA-programmet och det senare tillkomna MTM-programmet byggde båda på att kostnaderna för planeraren bestrids av ansvarig högskolas fortbildningsenhet. Detta har gjort det möjligt för den målgrupp som BTA och MTM riktar sig till att över huvud taget kunna delta i denna fortbildning. Priset för BTA+MTM är 19.000 mark, och för det priset har studenterna rätt att kräva kvalitet och service, t.ex. effektivt kursledarskap och -administration, ändamålsenliga utrymmen, tillgång till kurs- och referenslitteratur, fungerande effektiv datorpark samt högklassiga och aktuella branschföreläsningar inom de kurser som omfattas av programmen. Om BTA-MTM-fortbildningen vore självbärande, skulle deltagar-avgifterna stiga till en nivå som i praktiken skulle beröva båda programmen hela deras deltagarunderlag.
Läsåret 1998-99 omfattar BTA-MTM 43 studerande, av vilka 15 inledde sina studier i BTA-programmet. Sedan våren 1991 har 110 personer erhållit BTA-diplom och 11 personer MTM-diplom . Våren 1999 kan ytterligare 15 BTA-studerande erhålla sina diplom, medan fyra MTM-studerande kan erhålla sina diplom.
BTA-MTM har under sin nioåriga verksamhet på många sätt berikat Hankens verksamhet i Vasa. Detta syns bl.a. i grundandet av det årligen återkommande nordiska forskarsymposiet inom turism, samt genom bekostandet av Hankens medlemskap i C.H.R.I.E. (The Council on Hotel,Restaurant and Institutional Education).
Vidare finansieras
Dessutom har utbildningen skapat incitament för en satsning på forskning inom turism, bl.a. ekoturism och seniorturism. Ett flertal forskningspapper har publicerats.
2.5 Oro inför framtiden
För att BTA-MTM programmen skall kunna fortleva behövs som hittills en av Hanken (staten) avlönad planerartjänst. Det är inte troligt att de externa instanser som bidragit, och ännu idag bidrar till BTA-MTM verksamheten, vill se sina långvariga och mycket omfattande investeringar gå förlorade.
Turismutbildningen är i sin helhet en central, välfungerande och bland studenterna populär del av verksamheten i Vasa. Hanken är det enda svenskspråkiga universitet som är med i nätverksuniversitetet inom turism. Detta består av 13 universitet och högskolor i Finland (Matkailualan verkostoyliopisto) med säte i Nyslott. Turism är visserligen inte i Finland en fristående vetenskapsgren, såsom i många turismaktiva områden i världen, men turism är ändå världens största näringsgren. Hanken i Vasa har den enda svenskspråkiga och den effektivaste utbildningshelheten på universitetsnivå inom turism i Finland.
Den nya universitetslagen, som trädde i kraft 1.8.1998, har medfört en radikal förändring i BTA-MTM-studenternas ställning inom Svenska handelshögskolans studentkår (SHS). Det direktiv som Finlands studentkårers förbund, FSF (SYL fi.), tillställt samtliga studentkårer i Finland angående medlemskap i studentkår, har föranlett SHS att inte godkänna BTA-studerande som medlemmar i SHS fr.o.m. 1.8.1998, trots att lagen ger varje studentkår rätt att själv avgöra vilka som upptas som medlemmar. Beslutet resulterade i en skrivelse från BTA-MTM-studenterna till UvM där denna nya oönskade situation påtalades. Denna skrivelse har ännu inte resulterat i något svar till studenterna.
3 Studenternas syn på utvecklingen av BTA-MTM programmen
Arbetsgruppen har tagit del av såväl nuvarande som tidigare studerandes åsikter om BTA-MTM helheten. Värt att notera är det faktum att tidigare studerande upplever BTA-MTM’s position i relation till andra branschutbildningar som förvirrande, vilket även näringslivet gör. Det har framförts önskemål om att en precisering av positionen och en specificering av nivå och innehåll för BTA-MTM’s del i relation till andra branschutbildningar skall utarbetas.
Till detta konstaterar arbetsgruppen, att detta arbete redan påbörjats i samarbete med Undervisningsministeriet, som har för avsikt att certifiera fortbildningsprogram vid universiteten i Finland. Det borde inte föreligga något formellt hinder för BTA-MTM att erhålla denna certifiering eftersom båda programmen med bred marginal fyller de akademiska minimikrav som ministeriet ställer på program som kan tänkas få denna ackreditering. Ansökan om certifiering av BTA-MTM inlämnas under våren 1999.
BTA och MTM programmen är redan idag jämförbara med motsvarande examina från t.ex. Le Bouveret och Brig i Schweiz, vars Bachelor respektive Masterprogram styrs av University of Massachusets i USA. Däremot klassas varken BTA eller MTM som högskoleexamina i Finland därför att de inte fyller de formella kraven för lägre respektive högre högskoleexamen.
Tidigare studerande har framfört kritik mot att antagningskriterierna till BTA inte följs till alla delar, främst då det gäller yrkeserfarenhet. Till det konstaterar arbetsgruppen, att avtalet med Ålands landskapsstyrelse har gjort det möjligt för studerande med relativt kort yrkeserfarenhet att inleda BTA-studier. Därför är det inte att rekommendera att kravet på yrkeserfarenhet för andra sökande skall vara högre. Om antalet övriga sökande till BTA är stort, prioriteras de som har längre erfarenhet. Dessutom bör noteras att med yrkeserfarenhet avses vid antagningen inte enbart branscherfarenhet.
Synpunkter angående kursinnehåll, -urval, studievägledning, näringslivskontakter m.m. har också framförts. Arbetsgruppen konstaterar att dessa frågor är viktiga och de flesta kan åtgärdas utan större praktiska hinder.
Under kontakter med nuvarande studerande har bl.a. framkommit, att BTA-MTM’s förhållande till studentkåren avsevärt minskat utbildningens attraktion. Studenterna önskar vidare bli hörda i för dom centrala frågor som behandlas av arbetsgruppen, t.ex. utbytesstudier, näringslivskontakter och andra branschrelaterade frågor, kursinnehåll och -urval.
Till detta konstaterar arbetsgruppen, att studentkårsfrågan ligger utanför både arbets-gruppens och högskolans påverkningsmöjligheter, men att det inträffade har orsakat en olycklig utveckling inom Hanken som helhet.
Arbetsgruppen har inte gett studerande egen representation i arbetsgruppen. Detta eftersom dess medlemmar varit utsedda av högskolans ledning. Däremot har de studerande hörts och arbetsgruppen anser att de bör ges tillfälle att uttala sig i de frågor som berör själva utbildningen och dess innehåll.
Vad beträffar utbytesstudier så föreligger ett dylikt initiativ, med det har ännu inte resulterat i några åtgärder från högskolans sida.
4 BTA-MTM utbildningens framtid inom Hanken
Med avsikt att analysera alternativa strategiska ställningstaganden gällande BTA-MTM-utbildningen har arbetsgruppen skisserat tre alternativa scenarier.
1. BTA-MTM avvecklas och upphör
Detta skulle innebära att intagningen av nya studerande till programmet skulle stoppas medan de redan intagna skulle ges möjlighet att avsluta sina studier enligt ett kostnadsmässigt minimalt program.
2. BTA-MTM integreras djupare i Hankens ekonomie-magisters utbildning
Detta skulle innebära att MTM-programmet skulle utgöra ett ettårigt masters-program på fördjupad nivå (40sv) inom institutionen för Marknadsföring och företagsgeografi. BTA-pogrammet skulle fortsätta inom Hanken Fortbildning men förlängas och fördjupas så ett de studerande efter genomgången BTA utbildning skulle kunna söka direkt till MTM-programmet.
3. BTA-MTM utvecklas baserat på den nuvarande strukturen
Detta alternativ skulle innebära att den grundläggande strukturen i både BTA- och MTM programmen hålls oförändrade. Organisatoriskt skulle verksamheten som tidigare i sin helhet hållas inom Hanken Fortbildning med ett fortsatt intimt samarbete med de vetenskapliga institutionerna
5 Konsekvensanalys av de tre alternativen
Nedan berörs de konsekvenser de tre ovan listade strategiska alternativen medför.
Att upphöra med BTA-MTM kan te sej som en enkel men i praktiken medför den icke önskade och negativa konsekvenser för många inblandade samarbetsparter.
Att avveckla BTA-MTM programmen skulle medföra en ekonomisk inbesparing för Hanken på ca. 100.000 mark, dvs den del av planerarens lönekostnader som Hanken svarar för. Samtidigt medför emellertid en avveckling stora negativa konsekvenser, också ekonomiska. BTA-MTM genererar en inkomst som 1999 uppgick till 320.000 mk. Av denna inkomst är Hankens andel i form av overhead 32.000 mk. Vidare bidrar BTA-MTM programmet med uppskattningsvis 10.000 mk i hyra under 1999.
Den verksamhet som BTA-MTM bedriver med de medel som inflyter via terminsavgifter och bidrag av Vasa stad kommer till stor del Hanken tillgodo i form av facklitteratur, tidskrifter, datorer, gästföreläsare inom hankenkurser, egna hankenkurser, extra övningsgrupper inom hankenkurser, medlemskap i internationella branschorganisationer, deltagande i nationella och internationella seminarier m.m. Allt detta bekostas av BTA-MTM men kommer Hanken i sin helhet tillgodo, främst bland de institutioner, lärare och studerande som specialiserat sig på turism.
Den gryende forskningsaktiviteten, för vilken Vasa stad har beviljat en donationsprofessur, är viktig. Incentiven att satsa på denna typ av forskning skulle inte längre vara lika starka utan BTA-MTM.
Slutligen men inte minst skulle relationerna till flera av Hankens samarbetspartner som stött uppbyggnaden av programmen klart skadas. Däribland relationerna till Vasa stad. Staden har förutom genom donationsprofessuren, stött BTA-MTM under de nio år utbildningen funnits, och även förbundit sig att stöda verksamheten under de kommande fem åren.
Sammanfattningsvis anser arbetsgruppen, mot bakgrund av det ovannämnda, att en nedläggning av BTA/MTM programmen varken är ett ekonomiskt lönsamt eller verksamhetsmässigt strategiskt sett bra alternativ.
Alternativet skulle kräva genomgående förändringar i nuvarande struktur. Ett mastersprogram inom institutionen för marknadsföring skulle innebära att MTMprogrammet avkortas till 40 sv och att BTA-programmet skulle förlängas avsevärt för att studerande skulle uppnå behörighet för den nya MTM-nivån. Detta skulle antagligen resultera i ett radikalt reducerat rekryteringsunderlag eftersom kraven på grundutbildning i praktiken skulle göra det omöjligt för studerande av nuvarande typ att vinna inträde till ett dylikt mastersprogramm på fördjupad nivå. Mastersprogrammet skulle då förlora sin status som fortbildning och skulle följaktligen inte längre kunna vara avgiftsbelagt på samma sätt som nu.
Att integrera BTA-MTM djupare i Hankens ekonomutbildning ter sig orealistiskt eftersom den skisserade lösningen ligger så långt ifrån vad BTA-MTM representerar idag. De personer som idag väljer BTA-MTM kommer inte att kunna rekryteras till ett integrerat utbildningsprogram, eftersom de flesta inte skulle uppfylla de krav som ett mastersprogram inom institutionen för marknadsföring skulle kräva. Vidare skulle den nuvarande ekonomiska grund som BTA-MTM står på idag bli omöjlig.
Sammanfattningsvis anser arbetsgruppen att detta alternativ skulle kräva för stora strukturella förändringar såväl gällande studiernas innehåll och programmens finansiering som vad gäller rekryteringen för att vara uppnåeligt.
5.3 Utveckling utgående från nuvarande organisatoriska struktur
Trots att BTA-MTM programmen skulle kvarstå inom ramen för Hanken fortbildning kan kontakterna till högskolans övriga utbildning med fördel både breddas och fördjupas.
BTA-MTA är idag ett attraktivt, etablerat och välfungerande fortbildningsalternativ för personer i olika åldrar och med olika bakgrund. Verksamheten bidrar positivt till Hankens övriga verksamhet i Vasa. BTA-MTM kan i sin nuvarande form smidigt och snabbt anpassas till ändrade krav och önskemål. Verksamheten har en egen budget och bidrar ekonomiskt till Hanken som helhet. Specialiseringsalternativen inom utbildningen och forskningen gällande turism skulle i Vasa bli svår att upprätthålla utan BTA-MTM’s bidrag i form av såväl studerande som ekonomi och studiematerial.
Sammanfattningsvis anser arbetsgruppen, att BTA-MTM är en värdefull tillgång för Hanken och bör därför upprätthållas också i fortsättningen. Arbetsgruppen anser att utvecklingen av programmen bäst kan ske inom de nuvarande strukturella och organisatoriska ramarna.
6 Arbetsgruppens uppfattning om BTA-MTM programmens framtid inom Hanken.
En undersökning som våren 1998 utfördes av BTA-studerande Andrée Brisson kartlade forna BTA-studerandes och arbetsgivares uppfattning om BTA-utbildningen. Sammanfattningen av undersökningen lyder :
"Med min undersökning har jag försökt klargöra på vilket sätt BTA-utexaminerade har placerat sig i arbetslivet efter sin utbildning, deras ställning i hierarkin, deras lönenivå och hur de har upplevt effekterna av utbildningen.
Med hjälp av undersökningen fick jag en profil av den genomsnittliga BTA-utbildade. En typisk sådan är en svenskspråkig, 29-årig kvinna från Österbotten. Som grundutbildning har hon utöver studentexamen en utbildning på institutnivå. Innan studierna har hon arbetat fem år som tjänsteman inom turism- eller hotell- och restaurangbranschen. Efter BTA-studierna har hon antingen fortsatt sina studier (MTM-examen) eller återvänt till arbetslivet. De som har återvänt till arbetslivet har fått en bättre ställning inom arbetshierarkin och fungerar i huvudsak inom mellanledningen (t.ex. som projektledare eller receptionschef), alternativt inom undervisning eller som tjänsteman. Deras genomsnittliga lön är c. 10.000 mk per månad.
Arbetsgivarnas inställning till BTA-utbildningen har varit positiv, även om alla dock inte känner till den. Examen i sig själv och undervisningens innehåll har uppskattats, problemet är bara att Bachelor of Tourism Administration inte säger största delen av arbetsgivarna någonting. BTA-utbildade hamnar ofta att redogöra för hurudan utbildning de har och på vilken nivå den är.
Utbildningen uppskattades ha utvecklat respondenternas förmåga för självständiga forsknings-, analys- och ledningsbeslut, samt den yrkesrelaterade självsäkerheten.
Framtiden ser ljus ut inom branschen och följaktligen ser också de BTA-utbildades karriärutveckling bra ut framöver."
Citat ur prosemiarbetet "Upplevda effekter av BTA-utbildningen-en studie av forna BTA-studerande" av studerande Adrée Brisson, våren 1998.
Enligt undersökningen framgår det otvetydigt att tidigare studerande, efter att ha återgått till förvärvslivet, upplever sin BTA-utbildning som positiv, och att den bidragit till en positiv karriärutveckling, vilket utbildningen även varit avsedd att ge. Införandet av ny titulatur har förbryllat arbetsgivarna, vilket också var att vänta då BTA-utbildningen inleddes, eftersom den var den första i landet. Idag är situationen en annan då yrkeshögskolorna börjar utdimmittera bachelor-studerande inom olika branscher. Ett problem som ännu återstår att finna en lösning på, är statusen för de olika bachelor-examina i relation till varandra.
Enligt Handels- och industriministeriets uppgifter har turismen vuxit så mycket att den idag är världens största exportbransch. Valutainkomsterna för Finland från turismen år 1997 var 10,2 miljarder, och om man lägger till biljettinkomsterna blir summan 14 miljarder. På det sättet blir turismen landets största exportör av tjänster. För år 1995 uppskattades turismen inom landet till 20 miljarder, den totala turismens effekt till 31 miljarder och sysselsättningen till 75.000 arbetsår, vilket motsvarar över 300.000 hel- och deltidsanställda. Turismens andel av BNP uppskattades till 3%, av sysselsättningen till 3,5% och av valutainkomsterna till 5%.
Enligt en tysk rapport, som redovisas i branschtidningen ResFLEX den 22. januari 1999 av Mark Lippold, uppskattas antalet turister i världen år 2020 att uppgå till två miljarder. De kommer att lägga ner minst 5,5 miljarder US-dollar (c. 30 miljarder mark) på sina resor. Det i sin tur skapar 3 miljoner nya arbetstillfällen i Europa (varav c. 40.000 i Finland enligt MEK).
I Handels- och industriministeriets linjedragning för den statsfinansierade turismadministrationens verksamhet fr.o.m. 1.9.1999 finns Undervisningeministeriet omnämnt som ansvarig för "..matkailukoulutus ja korkeakoulujen matkailualan tutkimustoiminnasta..". Detta ger vid handen att högre utbildning och forskning kommer att ges en mera central och synlig roll inom framtidens turism i Finland. Det är en utveckling som Hanken bör ta fasta på.
Mot bakgrunden av det som framkommit under arbetet, finner arbetsgruppen det motiverat att Hanken med all önskvärd tydlighet går in för att i framtiden stöda och ge verksamhetsutrymme för både BTA-MTM fortbildningsprogrammen och forskningen inom turism.
Hanken har stått för en pionjärinsats inom turismutbildningen och fortbildningen i Finland. Hanken har alla möjligheter att stärka sin position och försvara sin inmutning inom den högre utbildningen och forskningen inom turism i Finland, samt för det nordiska samarbetet inom akademisk turismutbildning. Med tanke på den utveckling som turismbranschen både nationellt och internationellt står inför finns det all anledning för Hanken att ytterligare förstärka sin position.
7 Arbetsgruppens förslag till konkreta åtgärder
För att stärka BTA-MTM föreslår arbetsgruppen, att BTA-MTM bibehåller sin fortbildningsstatus och att BTA-MTM programmens position inom högskolan ytterligare förstärks i sin roll som naturliga och erkända delar av högskolans övriga fortbildningsverksamhet.
Arbetsgruppen ger nedan ett antal förslag som på kort sikt stöder denna utveckling:
Arbetsgruppen föreslår ett ökat samarbete mellan BTA-MTM programmen och Hankens övriga utbildningsverksamhet gällande den utåtriktade marknadsföringen. Detta samarbete rör t.ex. annonsering, mässor, PR-tillfällen och andra liknande tillfällen. Hanken bör bereda BTA-MTM möjlighet att genom egen finansiering delta i insatserna på lika villkor som övriga delar av Hankens verksamhet.
Arbetsgruppen föreslår även, att man inom Hanken utreder MTM-studerandes möjligheter till ökad delaktighet av det internationella studentutbytesprogrammen.
Arbetsgruppen anser vidare att den sociala och organisatoriska ställning de studerande inom BTA-MTM programmen har bör bli föremål för högskolans ökande intresse. Detta gäller generellt studerande inom längre fortbildningsprogram.
Undervisningsministeriet har genom Rådet för utvärdering av högskolorna, tillställt BTA-MTM ett brev i vilket BTA-MTM har möjlighet att ansöka om certifiering av båda fortbildningsprogrammen. Med tanke på studenternas och arbetsgivarnas osäkerhet och villrådighet gällande programmens status vore det av största betydelse att denna certifiering skulle komma BTA-MTM till del.
Arbetsgruppen stöder med eftertryck tanken på en dylik certifiering, och konstaterar att förarbetet inför en anhållan redan har påbörjats.
För att trygga rekryteringsbasen anser arbetsgruppen, att planerna på ett alternativt program för personer med examen från yrkeshögskola (Yh) är både bra och nödvändigt. Det planerade nya alternativa programmet skulle omfatta 80 sv heltidsstudier och leda direkt till MTM-diplom. Priset för Yh-MTM är 3.500 mk per termin under två år, medan MTM-programmet för personer med BTA som grund omfattar 60 sv, och betingar 3.500 mk per termin under det första året och 1.500 mk per termin under det andra året. Det nya programmet, som redan utannonserats inför läsåret 1999-2000, kommer att attrahera nya studerande och göra BTA-MTM helheten mera solid.
Till arbetsgruppens kännedom har kommit det initiativ som Jan Koskinen tagit i frågan om ett antal tvärvetenskapliga institutioner vid olika branschprofilerande universitet i Finland. Arbetsgruppen konstaterar att initiativet är värt att driva vidare. Branschutveckligen kan leda till en större landsomfattande utbildningssatsning. Om arbetet i ett senare skede leder till ett konkret handlingsförslag, bör Hanken vara med som en drivande kraft.
BTA-MTM programmens möjlighet att samarbeta med näringslivet är en mycket viktig del av verksamheten. Möjligheten att ha en öppen kanal till företag och branschorganisationer bidrar till att göra Hanken och turismutbildningen känd. För att förstärka Hankens turismutbildning, och de ömsesidiga kontakter som ett kunskapsutbyte medför, kan Hanken vidta olika åtgärder.
En konkret aktuell möjlighet som arbetsgruppen upplever som intressant är erbjudandet från Vasa stad att bli delägare i det nygrundade Länsi-Suomen Matkailun Kehitys Oy (L-SMAK) i Vasa. Bolaget ägs förutom av Vasa stad, som är minoritetsägare med 49,5 %, av moderbolaget Suomen Matkailun Kehitys (SMAK) i Helsingfors. Näringslivsdirektör Jorma J. Pitkämäki på Vasa stad skulle vara villig att avstå från en mindre andel av stadens aktier till förmån för Hanken och Vasa Universitet. Vasa Universitet har ingen turismutbildning att tala om, varför deras intresse kan tänkas vara ganska lamt. Hankens verksamhet i Vasa däremot skulle ha stor nytta av ett delägarskap i turismutvecklingsbolaget. Som jämförelse kan nämnas, att både Lapplands Universitet och Joensuu Universitet valt att bli delägare i motsvarande bolag i norra respektive östra Finland.
Arbetsgruppen anser därför, att man på Hanken bör utreda möjligheterna att inkomma med en offert om att av Vasa stad få köpa ett begränsat antal aktier i L-SMAK Oy, för att samarbetet mellan bolaget och Hankens turismut- och fortbildning i Vasa skall kunna fördjupas till gagn för båda parter och för regionens turismutveckling. Finansieringen av ett eventuellt aktieköp skall inte belasta Hankens grundfinansiering, utan ske med externa medel.
Inom Hanken i Vasa har under de senaste tre åren utvecklats ett intresse och en inte helt obetydlig kunskapsbank inom en unik sektor inom turismen. Detta för Hanken i Vasa speciella forskningsområde har trots sin ringa skala hittills inte funnit sin motsvarighet någonstans i världen. Med benäget bistånd av såväl BTA-MTM studerande som ekonomiska bidrag från BTA-MTM ekonomin, har personer knutna till institutionen för marknadsföring i Vasa inlett postdoktoral forskning i den skala som de tillgängliga resurserna medgivit. Detta är ett forskningsarbete som Hanken förbundit sig till i sin ansökan om donationsprofessur av Vasa stad. För att denna småskaliga forskning, inom ett för branschen mycket intressant område, skall kunna utvecklas till ett fullvärdigt projekt med tillräcklig tyngd och framtida kontribution behövs ytterligare finansiering.
Arbetsgruppen föreslår att man inom Hanken utreder möjligheterna att ansöka om extern finansiering, t.ex. via EU eller Finlands Akademi, för ett flerårigt forskningsprojekt inom denna sektor där grundforskningen redan påbörjats. Den egna finansieringsdelen skulle utgöras av det beslut om ekonomiskt understöd av BTA-MTM som Vasa stad tillställt Hanken, samt den ekonomiska insats som Hanken ställer upp med för BTA-MTM.
Vidare anser arbetsgruppen, att den kategori som berörs mest av BTA-MTM planerna bör ges möjlighet att inkomma med sin syn på denna rapport. Studenterna är en central del i fortbildningens arbete och de bör inte förbigås i ett så viktigt ärende som detta.
Vasa den 8.4.1999
| Johan Knif Prorektor Ordförande |
|
| Christian Grönroos Professor |
Lars-Johan Lindqvist Professor |
| Camilla Elander Byråchef |
Jan Koskinen Utbildningschef Sekreterare |